Lönerna är egentligen drygt 31 procent högre

Arbetsgivaravgifterna höjer den verkliga lönen med 31,4 procent. För många är denna löneskatt större än inkomstskatten. Det borde redovisas på lönebeskeden, menar professor Jonung. Parterna borde komma överens i avtalsrörelsen.

Länge har förekomsten av sk arbetsgivaravgifter varit något som inte beskrivits eller diskuterats i media. Allmänhetens kunskaper om osynliga skatter är därför begränsad. Detta visar inte minst dagens debatt om RUT-avdrag för hushållstjänster.

Men idag skriver professor Lars Jonung en kolumn på ledarsidorna i Dagens Nyheter med rubriken Visa hela lönen. Det är en viktig artikel som vi får hoppas får efterdyningar. Jonung framför ett krav till arbetsmarknades parter att komma överens om att börja redovisa löneskatterna - dvs det som litet missvisande kallas arbetsgivaravgifter - på lönebeskeden.

Vad säger LO? För länge sedan var man emot men i början av 00-talet skedde en omsvängning. Men sedan har det inte hänt så mycket. Borde inte Svenskt Näringsliv driva frågan aktivt? Var finns mediabevakningen av dessa frågor?

Det normala är att löneskatterna utgör ett påslag med 31,42 procent på lönen. Dessa skatter tas ut som sju delposter. Även om totalsumman inte förändras sker ofta ändringar inom denna struktur som gör att det hela blir svåröverskådligt. Dessutom har skatteuttaget för olika åldersgrupper blivit olika under senare år:

Födda t o m 1937 - uttag 0 %

Födda 1938 -44 - uttag 10,21 %

Födda 1945 -83 - uttag 31,42 %

Födda 1984 o sen - uttag 15,49 %

Sammanlagt ger löneskatterna ca 390 miljarder kronor 2010. Det är drygt en fjärdedel av skatteintäkterna på 1 472 mdr kr i år. Inkomstskatter (inkl kapskatt) svarar visserligen för drygt en tredjedel. Men för många är löneskatterna större än inkomstskatten. Det visar Jonungs exempel för en genomsnittlig Saco-medlem som har en månadslön på 35 700 kr:

Med löneskatter på 11 200 kronor blir hela lönen 46 900 kronor. De olika posterna på lönebeskedet framgår av nedanstående uppställning:

Totallön 46 900 kr
Löneskatt 11 200 kr
Bruttolön 35 700 kr
Ink skatt 9 500 kr
Nettolön 26 200 kr

Den synliga skatten tar 26,6 procent av den synliga bruttolönen. Men egentligen är skattesumman 20 700 kr. Och i relation till totallönen blir skatteuttaget 44,1 procent.

Allt blir väldigt komplicerat för många som inte är vana vid procenträkning. Ett påslag med 31 procent för löneskatter höjer det subjektiva intrycket av skatteuttaget med 17,1 procentenheter. Men egentligen stiger det synliga skatteuttaget från totallönen från 20,3 procent till 44,1 procent - mer än en fördubbling.

Vem orkar botanisera i alla dessa siffror och procentrelationer? Det vore enklare om arbetsgivaravgifterna avskaffades som jag föreslog i tisdags.

Andra bloggar: Vad står på spel, Rolf Erikson
Läs även andra bloggares åsikter om arbetsgivaravgifter, löneskatt, skatt, lönebesked, skatter, demokrati, ekonomi, politik på intressant.se