lördag, oktober 30, 2010

Varför uppstod friheten i Europa?

Kyrkan kom att motbalansera furstarna i västra Europa. Genom de geografiska förhållandena uppstod en tid 500 småstater som konkurrerade. Adeln blev en motbalanserande kraft mot furstarna. Reformationen försvagade kyrkan. Furstarna försvagades av kapitalismen. Ett borgerligt samhälle uppstod.

Hur kan det komma sig att det inte var i antikens Grekland, där man införde demokrati, som friheten först uppstod? Varför dröjde det ytterligare närmare 2000 år innan statens kvävande styre kunde luckras upp så mycket att företag som var innovativa kunde uppstå? En intressant teori presenteras av Fareed Zakaria, redaktionschef för Foreign Affairs, i hans bok The Future of Freedom: Illiberal Democracy at Home and Abroad. Han tar sin utgångspunkt i en religionssociologisk och en geopolitisk hypotes om Europas tidiga utveckling.

Det hela börjar år 324 när Roms kejsare Konstnatin den store (272-337) beslöt att flytta sin huvudstad till Byzantion vid Svarta havets utlopp i Medelhavet. "Nya Rom" kom efter hans död att kallas Konstantinopolis (dagens Istanbul, Wp). Kvar i den gamla huvudstaden blev Roms biskop, sedermera påven. Detta innebar en välgörande separation mellan kyrkan och staten i den västra delen av riket. Patriarken av Byzantion blev däremot snabbt ett bihang till staten.

Genom att väst hamnade under religionens kontroll kunde den politiska makten aldrig bli lika total som i öst. I själva verket blev kontrollen omtvistad och föremål för ständiga maktkamper. Sridigheterna mellan kyrka och stat, länsherre och kung, protestant och katolik, affärsliv och stat kom att ingå i det västerländska livsmönstret och skapa ett tryck mot individuell frihet, särskilt i England och USA.

Någon frihet i modern mening fanns inte i antikens Grekland. Där betydde frihet att man hade rätt att delta i samhällsstyret - inte att man hade rättigheter och lagstyre. Statens godtycke har under större delen av historien kvävt den individuella friheten. Det antika Greklands folkförsamlingar hade sålunda obegränsad makt och beslöt exempelvis att avrätta Sokrates år 399 f Kr. Detta var demokratiskt men inte liberalt, menar Zakaria och hänvisar till upplysningsfilosofen Benjamin Constant (1767-1830, Wp). Det var romarna som utvecklade rättsstaten med en reglerad likhet inför lagen i enlighet med begreppet libertas (bloggart maj 2008).

Den romerska rätten hade dock en svaghet - den gällde inte i praktiken för den härskande klassen och det bidrog till Roms nedgång. För att rättssäkerheten ska bestå behöver man mer än härskarnas goda intentioner eftersom de kan förändras. Den katolska kyrkan blev i västerlandet en motbalanserande kraft gentemot staten, som också befriades från skatt.

Ett känt exempel på kyrkans makt och självständighet är "canossavandringen". År 1077 utmanade kejsaren i det s k Heliga romerska riket, Henrik IV, påven Gregorius VII när det gällde utvidgningen av investiturens makt (rätten att utnämna biskopar mfl). Den tysk-romerske kejsaren blev bannlyst och fick "krypa till korset" som enligt legenden bestod i tre dagars väntan utanför påvens vinterresidens i Canossa i snö och kyla. Därefter vidtog ett maktspel med hjälp av olika tysk-romerska småfurstar som gav kejsaren ett visst övertag.

Om en enda monark hade tagit hela den europeiska kontinenten i besittning hade kyrkans makt kunnat krossas. Istället bestod Europa omkring år 1500 av mer än 500 olika småstater. Förklaringen till detta är sannolikt geopolitisk. Europa är splittrat av naturliga barriärer med floddalar avgränsade av bergskedjor. Asien är däremot fullt av vidsträckta, flacka marker genom vilka stora arméer kan marschera obehindrat, vilket befordrar centraliserade imperier. Zakaria hänvisar till ekonomihistorikern Eric Jones och hans bok The European Miracle (1981).

Den europeiska feodalismen blev under medeltiden och fram till 1600-talet oberoende av de till namnet härskande monarkerna. Aristokratin av jordägare hade makt, pengar och legitimitet till skillnad från de krypande och osjälvständiga hovadelsmännen i andra delar av världen. Så småningom krävde den garantier för vissa rättigheter som inte ens monarkerna kunde kränka. Denna motsättning mellan aristokrati och monarki bidrog också till frihetens framväxt. Sålunda framtvingade de engelska baronerna redan 1215 en skriftlig rättighetsförklaring av kung Johan utan land, som kom att benämnas Magna Charta (Wp). Den reglerar baronernas förhållanden och innefattar också fröet till en individuell rättighetsförkaring som till slut utmynnar i den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen (bloggart jun-06).

En tredje maktkamp kom att utvecklas mellan katoliker och protestanter, som försvagade det mäktiga och arroganta påveväldet. Den initierades av munken Martin Luther i 95 teser som han spikade upp på slottskyrkan i Wittemberg 31/10 1517. Luther var närmast fundamentalist och striden illustrerar tesen att två fanatismer kan ta ut varandra och ge religiös frihet. Religionskrigen som följde tog slut genom den westfaliska freden 1648 och därmed kunde furstarna själva välja sin statsreligion (cuius regio eius religio).

Påvemaktens försvagning gav enligt min mening större kraft till staten att undertrycka oberoende maktcentra. Zakari ser denna tendens mera som en följd av teknologiska framsteg, militär konkurrens, mera nationalism och en administrativ effektivisering av skatteuppbörden. Detta var inte bra för friheten. Dock fick det engelska parlamentet övertaget över monarken genom den "ärorika revolutionen" år 1688. Men upplysningens resultat i form av idén om "den upplysta despotismen" ökade i övrigt centralregeringens makt och vi fick monarker som Fredrik II i Preussen, Katarina II i Ryssland och Josef II i Österrike.

Monarkin nådde sin höjdpunkt i Frankrike under Ludvig XIV (Kung Sol). Han hade lyckats manövrera ut adelsmännen från den lokala förvaltningen och satte in egna ämbetsmän i deras ställe. Hovadeln blev maktlös och beroende. Revolutionen 1789 tillintetgjorde den jordägande aristokratin (i motsats till England 1688) och förstärkte ytterligare centraliseringen i Frankrike. Resultatet blev vad jag skulle kalla en folkdiktatur. Emellertid var det också en fransman som höll fram ett annat synsätt. Det var Montesquieu som enligt Zakaria identifierade kärnan i det engelska systemet: det garanterade faktisk frihet snarare än att förkunna den i teorin.

I boken Om lagarnas anda (1748) behandlade Montesquieu sin berömda maktdelningslära (Wp). Zakaria karaktäriserar England som närmast en aristokratisk republik. Han ger dock ingen förklaring till att de engelska godsägarna var intresserade av att öka produktiviteten och modernisera verksamheten i kapitalistisk riktning till skillnad från de franska godsägarna som såg ner på affärsverksamhet och enbart ville suga ut så mycket som möjligt för egen del. Om Thomas Moores kritik mot den engelska feodalismen i början av 1500-talet skrev jag en bloggartikel i jan-06.

De hittills behandlade konflikterna mellan kyrka-stat, länsherrar-kungar och katoliker-protestanter öppnade för individuell frihet men det var kapitalismens intåg som verkligen förändrade världen och medförde frihet. Det började med dubbel bokföring, arabiska siffror och bankväsendets framväxt. Det fortsatte med stater som effektivt skyddade den privata äganderätten - inte bara från tjuvar och bedragare utan också från furstarnas frestelser att snabbt skaffa pengar (nobelpriset 1993 till Douglass North). Det feodala systemet avtynade i England med pengarnas införande och jordbrukets modernisering. En ny grupp välbeställda familjer uppstod som inte blivit rika genom jordtilldelning från kronan utan på självständig ekonomisk verksamhet.

Dessa engelska "yeomen" var stridbara småkapitalister som gagnades av rättssäkerhet, fria marknader och framväxten av professionalism och meritokrati. Därför stödde de reformer som förstärkte dessa tendenser. Resultatet blev då också individuella rättigheter, frihandel och religionsfrihet. Genom den amerikanska revolutionen 1776 kom denna nya ordning att befästas ännu starkare. Så småningom ledde detta också till en utvidgad demokrati. Zakaria citerar Harvardforskaren Barrington Moore Jr vars slutsats är: "Utan borgerskap, ingen demokrtai".

Ett borgerligt samhälle bygger på att det finns frihet. Men det behöver inte vara utpräglat demokratiskt. Ännu 1824 röstade bara 5 procent av de vuxna i det amerikanska presidentvalet. Zakarias tes är att utan liberala borgerliga institutioner finns det ingen genväg till demokrati. Vad vi får är illiberal demokrati som oftast är av mindre trevligt slag.

[Uppdat 15/4-11: Johan Norberg i SR Obs: Varför drog avkroken Europa ifrån?]

5 Comments:

At 01 november, 2010 18:37, Blogger sven said...

Danne Nordling och likartade högerdebattörer är så fixerade vid staten när det gäller den personliga friheten.Men frågan om individens frihet är ju mycket mera komplicerad än så.
I länder där folk har liten kontakt med staten så kan ju folk leva i väldigt kollektivistiska klan och släktkulturer och där särskilt kvinnor är väldigt ofria.

 
At 01 november, 2010 22:31, Blogger Danne Nordling said...

sven, inriktningen på staten är en följd av att i moderna och halvmoderna samhällen kommer hotet mot friheten främst från staten. När man övergett klan- och släktstrukturerade samhällen ville många använda staten som ett medel för att införa annan ofrihet. Argumenten för detta kunde tidvis åstadkomma praktiska verkningar. Men för Zakaria, som ser utvecklingen från en politisk-sociologisk utgångspunkt är argumenten på det hela taget mindre betydelsefulla än de faktiska förhållanden som gav upphov till försvagade och konkurrerande maktstrukturer som inte förmådde argumentera och implementera ofrihet i längden.

I länder med privatkollektivistiska strukturer måste däremot staten ingripa för att bryta upp dessa om en någorlunda snabb modernisering ska kunna uppnås. Men inte ens staten, även om den tar hjälp av utlandet, kan enkelt besegra dessa strukturer. Utifrån ett objektivistiskt synsätt kunde man tycka att alla andra länder skulle ha en plikt att bekämpa medeltida ofrihetsfasoner. Men jag tvivlar på att denna plikt går att härleda logiskt.

Däremot finns det ett rent egenintresse hos andra länder att bekämpa medeltidsfasoner om dessa utgör ett hot mot dessa länder. Därför finns det säkerhetspolitiska motiv för att invadera Afghanistan, Jemen och Somalia mfl. Frågan är bara om dessa motiv väger tillräckligt tungt för direkt aktion.
/DNg

 
At 02 november, 2010 18:48, Anonymous Anonym said...

Danne Nordling sa...
"Istället bestod Europa omkring år 1500 av mer än 500 olika småstater. Förklaringen till detta är sannolikt geopolitisk. Europa är splittrat av naturliga barriärer med floddalar avgränsade av bergskedjor."

Papua New Guinea: Land of 800 languages
http://www.gadling.com/2009/12/19/papua-new-guinea-land-of-800-languages/

How old are we?
http://www.talkorigins.org/faqs/homs/toumai.html
Discovered by Ahounta Djimdoumalbaye in 2001 in Chad, in the southern Sahara desert (Brunet et al. 2002, Wood 2002). Based on faunal studies, it is estimated to be between 6 and 7 million years old, and more likely in the older part of that range. This is a mostly complete cranium with a small brain (between 320 and 380 cc) comparable in size to that of chimpanzees.

When And Where Did Agriculture Start?
http://www.blurtit.com/q137840.html
There is limited evidence of grain-grinding and perhaps crop-sowing before 10,000 BC in Abu Hureyra (modern Syria), as well as in about 10,000 BC on parts of the Nile flood plain, North Africa.

Certainly religious and political elements of human society are traceable to the days of Nimrod son of Kush who thousands of years ago founded Babylon. This is also true, although perhaps less well known, of certain elements in the world of business and commerce.-Genesis 10:8-12.

ett ekonomisktsystem - när?
http://wiki.answers.com/Q/What_are_some_of_the_contributions_of_sumerians
Mankind's Creator, the One who rightly determines standards for good and bad, could easily have devised an economic system capable of equitably providing for the needs of the large human family he envisaged. But once the first couple rejected divine direction and were expelled from Paradise, humans were on their own. (Genesis 3:1-24) Independently of divine guidance, men subsequently developed their own brand of religion and their own kind of government. And as soon as it became apparent that some system of household management was necessary to provide the material needs for their expanding family, they set about developing what we call an economic system.

naturvetenskapen - industrisamhällets start för 500 år sedan:
http://www.travel-tidbits.com/tidbits/004946.shtml
In 1581, at the age of seventeen, Galileo Galilei attended the University of Pisa. One day while at mass in the Cathedral, he noticed the huge bronze chandelier swaying in the wind. Galileo conceived his theory of the movement of a pendulum when he discovered that in a quiet breeze or in a strong wind, the time of a complete swing of the chandelier did not vary. Of course he had no wrist watch, but he was a medical student, so he measured time by his pulse rate.

Och forts.
http://www.archive.org/download/911-history-before-and-after/911history.pdf

 
At 02 november, 2010 19:53, Anonymous Anonym said...

Danne Nordling sa...
"Däremot finns det ett rent egenintresse hos andra länder att bekämpa medeltidsfasoner om dessa utgör ett hot mot dessa länder. Därför finns det säkerhetspolitiska motiv för att invadera Afghanistan, Jemen och Somalia mfl. Frågan är bara om dessa motiv väger tillräckligt tungt för direkt aktion."

Vilken är historien bakom? Se:
BBC - The Power of Nightmares
http://www.google.com/search?q=The+Power+of+Nightmares&tbo=p&tbs=vid%3A1&source=vgc&hl=sv

 
At 03 november, 2010 02:19, Anonymous Anonym said...

Hur ska vi förstå historien?
Googla på den?
Är inte det här bakgrunden till de fyra världskrigen?
-
japan rothschild 1905
-
World War IV: How It Started, What It Means, and Why We Have to Win
Norman Podhoretz

-
Former CIA Director James Woolsey said Wednesday the United States is engaged in World War IV, and that it could continue for years.
-
Vi hålls helt enkelt okunniga - vi är deras boskap.

 

Skicka en kommentar

<< Home