onsdag, september 07, 2011

Berodde finanskrisen på Greenspans låga ränta?

En del bedömare tror att Greenspan i USA skulle ha kunnat undvika finanskrisen genom att hålla högre styrränta. Men kapitalet från Kina hade sannolikt ändå sänkt räntan.

I sin sista kolumn i DN idag 7/9 skriver professor Lars Jonung om orsakerna till finanskrisen. Han blir ny ordförande i Finanspolitiska rådet och redogör för bl a en översikt gjord av Howard Davies vid Londons handelshögskola. Denne listar listar 38 olika förklaringar till krisen: allt från kapitalismens inre dynamik till för höga testosteronhalter hos börsmäklare.

Jonung tar fasta på att krisen orsakades av centralbanken och den dåvarande chefen Alan Greenspan som hade makten över räntan och därmed över kredittillgången:
"Först kommer en period med alltför snabb ökning i kreditvolymen i förhållande till tillväxten i samhällsekonomin. Priset på olika tillgångar som hus och aktier pressas upp till ohållbara nivåer. Förr eller senare hejdas expansionen. Kraschen blir ett faktum."
Denna syn har redan för två år sedan tillbakavisats av en av världens främsta experter på penningpolitik, professor Lars E O Svensson som är vice riksbankschef. I ett tal i september 2009 (bart 25/9-09) menade han att en högre ränta inte skulle ha kunnat undvika krisen. Istället var det faktorer som låg utanför penningpolitiken som bidrog.

Men Fed har också ett ansvar för regleringen av det finansiella systemet, menar Jonung. Och då borde man ha ingripit:
"Greenspan hade emellertid här starka ideologiska skygglappar. Som troende på det libertarianska Ayn Rand-budskapet litade han på självreglering inom den finansiella sektorn."
Greenspan skapade enligt Jonung tvärtom den miljö som bidrog till överdrifterna på Wall Street med extremt risktagande och nya destabiliserande instrument som hindrade andra från att stoppa "kreditdansen". Efter vad jag kan förstå är Svenssons tes istället att dessa överdrifter skulle ha förhindrats av övervakande myndigheter, om effektiva sådana hade funnits.

Denna betoning av "kreditdansen", kommer också från från Greenspans libertarianska kollegor, och pekar på att hans lågräntepolitik a priori var fel eftersom det var en reglering för obalans som i sin tur utlöste följdreaktioner i ännu mer destabiliserande riktning. Det verkar som om Jonung ansluter sig till denna skola utan att explicit nämna det. Istället får man intrycket att han är kritisk till de självreglerande krafterna. Men det är en kritik som riktar sig m0t Greenspans mera långtgående uppfattning om självreglering.

Det finns tydligen tre skilda (långsiktiga) synsätt på hur den ekonomiska politiken ska skötas för att inte stora konjunkturnedgångar med finanskriser ska uppkomma:

1) Det försiktiga synsättet: Penning- och finanspolitiken måste i normala fall skötas så att inte stora insatser görs. Kanske ska politiken ligga fast med en årlig penningmängdsökning som motiveras av BNP-tillväxten.

2) Det sangviniska synsättet: Det går att göra stora stimulansåtgärder förutsatt att det inte finns regleringar som hindrar ekonomin att därefter själv reglera sig till balans. (Enligt Jonung har Greenspan på sistone riktat kritik mot de blygsamma försöken till skärpt reglering av finansmarknaderna.)

3) Det stränga synsättet: Stimulansåtgärder, som en expansiv penningpolitik, kan tillåtas om man samtidigt har ett regelsystem som förhindrar dessa att generera destabiliserande avarter i det finansiella systemet.

Den stabiliseringspolitiska diskussionen kompliceras av att många inte kan hålla isär de långsiktiga frågorna från vad som borde göras om man redan råkat ut för en konjunkturnedgång, speciellt om den också utlöst en finanskris. Ett exempel på detta är de motstridiga synpunkter som kommer på den amerikanska återhämtningen, som nu går oväntat knackigt. Min hypotes är att man inte har fått kontroll över det finansiella haveriet ännu men tror att konventionella stimulansåtgärder ska leda till en självförstärkande expansion. Så länge den s k penningmängdsmultiplikatorn indikerar utlåningsrestriktioner kommer ekonomin inte att få fart.

Nyckeln till förståelsen av den amerikanska processen finns rimligtvis i hur kreditgivningen har utvecklats. Och då kan man fråga sig huruvida enbart en högre styrränta 2001-2005 skulle ha kunnat motverka obalanserna som ledde fram till den första fasen av finanskrisen (före LB:s konkurs). Eftersom många utländska kapitalförvaltare med Kina i spetsen gärna ville köpa amerikanska värdepapper fanns det ett tryck nedåt på räntorna som en högre styrränta inte hade kunnat förhindra. Alla de inströmmande pengarna måste ju användas till något.

När Greenspan höjde Fed:s styrränta blev det ingen större effekt på 10-åriga statsobligationer eller på 30-åriga hypotekslån. Detta betraktades som en gåta (conundrum). Men var det så konstigt? Med fria kapitalrörelser är det inte bara centralbanken som påverkar ränteläget. Därför misstänker jag att vare sig penningpolitik enligt synsätten 1) eller 2) skulle ha kunnat undvika de fenomen som bidrog till finanskrisen. I båda fallen skulle aktiva åtgärder ha behövts för att dra in likviditet från det finansiella systemet så att räntorna hade stigit.

Grundläggande för en situation där man inte riktigt förstår vad som händer är att övervaka det konkreta skeendet så att det inte tenderar att urarta. Under 00-talet skulle politikerna i USA sålunda ha behövt stoppa den osunda kreditgivningen till bostadssektorn som både drev upp byggandet och priserna till nivåer som kunde befaras utgöra en bubbla. Det hade bl a fordrat att sub-primelånen till låginkomsttagare hade stoppats. Ompaketeringen av bostadslån av tvivelaktig kvalitet hade också behövt förhindras. Den undermåliga kreditvärdighetsratingen och utvecklandet av en skuggbanksektor hade också behövt förhindras (bart 10/7-09).

I bästa fall hade man kunnat kanalisera det inströmmande kapitalet till produktiva investeringar istället för improduktiva bostadsinvesteringar och rena konsumtionskrediter för köp av importerade varor. Fria kapitalrörelser fordrar tydligen regleringar på andra håll. Det finns ingen idealvärld.

Bloggat Englund. Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

4 Comments:

At 10 september, 2011 23:54, Anonymous Skatt är Stöld said...

Jonung vill göra Greenspan personligt ansvarig för krisen. Det är intressant, speciellt om man betänker att Greenspan umgicks med Ayn Rand som ung och att han var anhängare av en guldbaserad valuta.

Om man har läst Ayn Rands roman Atlas Shrugged så vet man att en av hjältarna, Fransisco D'Anconia, får världen att själva genom att i årtionden (likt en hemlig dubbelagent) bygga upp ett företagsimperium som han får politiker och andra "parasiter" att investera i. I slutet av boken kollapsar han företaget och förstör därmed värdet av alla investerade pengar, vilket har varit hans plan från start.

Om man vill vara konspiratorisk lagd skulle man kunna tro att samma strategi tillämpades av Greenspan. Jag menar, guldet slår nya rekordnivåer varannan dag nu, välfärdstaterna är uppknarkade på skulder och aldrig tidigare har kritiken mot fiat-systemet varit så hård.

 
At 20 september, 2011 22:57, Anonymous Anonym said...

Om man inte förstår följande..

Lågräntepolitik från en centralbank tvingar fram risktagande och jakt på avkastande tillgångar samt en ökad utlåning hos banker som sitter med större reserver (förutsatt att dessa banker är solventa och det finns kreditvärdiga låntagare).

..så har man inte förstått penningpolitik.

Att långa räntor faller pga kapitalinflöde från utlandet (likt Sverige och Tyskland idag) ger uppenbarligen inte samma spekulativa jakt på avkastning som skedde under upptakten till krisen 2008. En höjning av styrräntan hade med andra ord stoppat denna process.

Men som vi alla vet så är det ju precis detta centralbanker vill åstadkomma när man bedriver expansiv penningpolitik.

Greenspan och Lars EO Svensson sprider rökridåer. Faktum kvastår att dessa herrar inte kunde förutse den värsta finanskrisen sen depressionen, och detta för att de i sina "analyser" inte bryr sig om skuldsättning hos privatpersoner och företag.

 
At 20 september, 2011 23:25, Anonymous Anonym said...

Hörru Danne, nu ska du inte ha så stor respekt för Lars EO Svensson bara för att han forskat på Princeton.

Han har hävdat att någon bostasbubbla inte existerar i Sverige iom att vi inte har någon spekulation på bostadsmarknaden.

Som om antagandet att "bostadspriser alltid stiger" (vilket varit legio i Sverige länge) inte är spekulativt.

När bostadsbubblan i Svedala fått värka ut några år från nu så kommer gamle old-school Lars EO Svensson framstå lika mycket som expert på penningpolitik som Greenspan var att förutse den amerikanska bostadsbubblan.

 
At 24 november, 2015 19:11, Blogger Unknown said...

Hej, jag är fru Heather White, ett privat utlåning lån företag. Vi är för närvarande och är specialiserade på att ge ett slutet av året lånet, jul lån, nyår lån för att betala av alla kooperativ lån som du befinner dig på nu vi ger en unik möjlighet lån för dig att betala dina räkningar och personliga skulder och äger ditt företag. lån ges till privatpersoner och företag på en mycket låg ränta på 2% ränta. Så kontakta oss idag via e-post: (qualityloanfirms@asia.com)
(heatherwhiteloanltd@gmail.com). Kom och upplev skillnaden i våra tjänster.

 

Skicka en kommentar

<< Home