fredag, februari 03, 2006

Utilitarismen falsifieras av hjärnforskningen

Den experimentella etiken har slagit fast att det finns en utbredd motvilja mot dödande med utilitaristisk motivering. Detta falsifierar teorin att utilitarimen faktiskt är den grundläggande principen för moralen. Men den är därför modernismens moral, invänder utilitaristerna.

(< Nr 12 av 12) I en artikel "under strecket" igår 2/2-06 i SvD skriver doktoranden i praktisk filosofi vid SU Henrik Ahlenius om experimentell etik. Den handlar om hjärnforskningen vid Princetonuniversitetet som bedrivs av bl a Joshua Green. Utgångspunkten är ett moraliskt dilemma i två varianter som lanserats av den amerikanska filosofen Judith Jarvis Thomson som handlar om att rädda livet på folk som hotas av att bli överkörda av järnvägsvagnar.

Dilemmat går ut på att du står vid en växel på en bangård då en järnvägsvagn kommer skenande och hotar att köra över fem personer som står på spåret längre fram. Du kan då lägga om växeln så att vagnen kör in på ett annat spår där bara en person blir överkörd. De flesta i experimenten anser att du bör lägga om växeln.

I ett annat fall står du på en gångbro ovanför spåret och har som enda möjlighet att rädda livet på de fem personerna att knuffa ned en storvuxen person (bredvid dig) framför vagnen. De flesta vill inte göra detta. Den minoritet som ändå vill personligen döda sin granne för att gynna andra tar också längre tid på sig att komma fram till sitt ställningstagande. De områden i hjärnan som hanterar känslor kommer att i det senare experimentet att aktiveras mera än i det första mer opersonliga moraliska dilemmat.

Utilitaristiskt dödande uteslöts av Bentham

Dessa experiment har tolkats som ett svårt problem för utilitarismen. De flesta människor resonerar inte moraliskt så som utilitarismen föreskriver att de skall göra, nämligen att man skall rädda livet på fem till priset av att en dödas - även om man själv måste stå för dödandet. Denna invändning kan av utilitaristerna bemötas på två sätt: 1) folk är inte tillräckligt kunniga i den utilitaristiska läran och 2) människans medfödda moraliska intuition är utvecklad för ett mer primitivt samhälle med ett liv i små grupper.

1. Jeremy Bentham, utilitarismens upphovsman, kom på hela idén när han stötte på formuleringen "största möjliga lycka år största möjliga antal" i en skrift av Joseph Priestley som handlade om grundprinciperna för statsstyrelsen. Han lär då ha utropat "heureka" i tron att han kommit på grundprincipen för offentlig och privat moral. Men som framgått av den debatt som förevarit på den här bloggen har utilitarismen ingalunda visat sig vara ett rimligt moralsystem. Det behöver därför inte vara okunskap om vad utilitarismen kräver som gör att folk avstår från att ta ställning för dödandet för ett högre ändamål. Bentham tog helt enkelt fel eftersom ingenting tyder på att han förutsåg utilitaristiskt dödande.

2. Hjärnforskningen, som ser moraliska intuitioner som styrande, tycks avvisa den gängse föreställningen att moralisk intuition (ofta under beteckningen 'samvete') är ett resultat av uppfostran och social omgivning. Men det behöver inte vara så att hjärnaktiviteten med nödvändighet är förknippad med motstridiga impulser i ett medfött reaktionssystem. Det är fullt möjligt att reaktionsmönstren är inlärda på det sätt forskningen tidigare kom fram till. Hjärnforskningen faller tillbaka på en ännu äldre föreställning, nämligen att de moraliska normerna ingivits i människan av transcendentala krafter ("skapats sv Gud"). Nu har dock guden ersatts av evolutionen och Darwin.

Om vi fortsätter med antagandet att den moraliska intuitionen är medfödd leder detta naturligtvis till slutsatsen att Benthams teori, att utilitarismen skulle vara den underliggande princip som genererade folks praktiska moraliska ställningstaganden, är fel. - Må så vara, kontrar då utilitaristerna med Peter Singer i spetsen. Detta visar i själva verket att utilitarismen trots allt är en riktig morallära eftersom den fordrar att man i ett modernt samhälle med hjälp av förnuftet sätter sig över de ibland felvisande moraliska intuitionerna, som uppkommit i ett primitivt stenålderssamhälle. Ahlenius lutar själv åt att denna förklaring har mycket som talar för sig.

Medfödd inuition kan vara felaktig idag

Det är alltså moderniteten som till slut skulle ha gett utilitarismen framgång. När man inte hade de tekniska möjligheterna att på ett opersonligt sätt döda många människor var den medfödda moralen adekvat för den mänskliga samlevnaden. Så är inte längre fallet i det moderna samhället. Intuitionen måste ersättas med förnuftets kalkyler. Då erbjuder självklart(?) utilitarismen den rätta moralfilosofin. Moralfilosofi baserad på budorden, Immanuel Kant eller naturrätten är anpassad för våra reptilhjärnor och kan därför betraktas som föråldrade.

Utilitaristerna är snabba på att göra svart till vitt. Vi måste först anta att moralen är medfödd. Därefter måste vi rättfärdiga tesen att vi bör sätta oss över våra moraliska intuitioner till förmån för ett förnuftsresonemang (var hittar vi värdepremissen för detta?). Härefter måste vi rättfärdiga att principen att vi bör maximera saldot av lycka minus antilycka oavsett hur stor eller vilken karaktär antilyckan har. Vi kan då saklöst offra några för att öka lyckan något lite hos många. I Rwanda med en befolkning på 7,6 milj kunde 0,9 miljoner tutsi mördas handgripligen av hutuerna i enlighet med denna doktrin (12%). Eller ta Stanley Milgrams experiment 1961 med elektriska stötar. Hela 65 procent var beredda att utdela livsfarliga stötar på nivå 30 trots att de hörde offrens skrik.

Konkurrerande system måste inte vara oförnuftiga

- Man får inte använda någon medmänniska eller sig själv enbart som ett medel för någon annan, dekreterade Kant. - Alla människor har rätt till liv, frihet och egendom samt att sträva efter sin egen lycka, dekreterar naurrättsanhängarna. - Alla har rätt till så stor frihet som är förenlig med samma frihet för andra, konstaterar kontraktsrättsteoretikerna. - Detta är utslag av intuitioner för reptilhjärnan, invänder utilisterna.

Hur gick det då för de två stora politiska experiment som satte i system att detronisera västerlandets traditionella moralsystem? Det ena, nationalsocialismens och Tyskland, besegrades av naturrättsstaterna 1945. Det andra, utilismens Sovjet-imperium, krossades ekonomiskt av naturrättsstaterna 1989. Att hävda att det faktiskt skedda också är det moraliskt rätta är att begå "det naturalistiska misstaget" kan utilitaristerna invända. Man kan inte enligt Humes lag "härleda bör från är".

Utilitarismen strider mot 'Humes lag'

Förvisso skulle vi kunna kalkylera fram och tillbaka med olika lyckodefinitioner etc och få fram att lyckosaldot är högre i det ena eller andra fallet. Men är denna lyckofördelning ändå det rätta och eftersträvansvärda? Utilitarimens maximering av lyckosaldot är också ett exempel på det naturalistiska misstaget. Varför bör vi maximera lyckosaldot till priset av ev folkmord? Det går inte att motivera enligt Humes lag.

Utilitaristerna har inte visat deras metafysiska princip, som slogs fast av Bentham mot bakgrund av 1700-talets transcendentala föreställningar, har någon kognitiv evidens - när nu deras princip visat sig sakna intuitiv och emotionell evidens. Ett förnuftigt moralsystem måste utformas enligt andra principer om det skall få gälla på det politiska planet.

10 Comments:

At 03 februari, 2006 19:24, Blogger Per-Olof Persson said...

Moralsystem

Enligt F.A Hayek, så har traditioner och moraliska sedvänjor vuxit fram som en social evolution och vi kan inte alltid med förnuftets hjälp förstå hur de uppstått. Traditioner och sociala sedvänjor har en stor betydelse för vår civilisation och välstånd.

Det tankefel som socialister och centralister gör är att de tror att man inte behöver denna sociala evolution. I stället tror de att det genom centralplanering går att styra samhället mot vissa mål. Men då överskattar man människans förmåga och detta kan få konsekvenser i form av krig och hungersnöd.

 
At 03 februari, 2006 22:01, Blogger Disen said...

Hur förklarar Danne den irrationella, altruistiska ocj självutplånande heroismen speciellt uppvisad av tyskar och ryssar under WW2?
Varför skulle motviljan att offra grannen stå i nåt slags motsetning til utilitarism ?


Det framtida systemet

Enl Steven Pinker så har människohjärnan en innebygd förmåga för egen hushållning men inte för storkapitalism. Det första tillhörer den lille sfären saman med altruism och blodsband och det andra avdelningen för intellektualitet, auktoritet och religion. Manipulationer med finansinstrument och politiska maktintriger styrs derför enl tradition som tyvärr kan vara lite vasomhelst beroende på civilisationen ifråga.

Det tankefel som marknadsfundamentalister och libertarianer gör er att de inte styr samhållet mot nåt löst formulerad utilitaristiskt mål - som till exempel dom flestas välmående. Välmående som kan defineras som en rimligt tydligt definerad mix av fysisk levnadsstandard och psykologisk stabil tillvaro.
Laissez-faire och globalisering lägger inte nödvendiga band på individers förmåga til ondskap, girighet och stormansgalskap. Resultaten er Sudans och Kongos innebördeskriger om oljan och koppret, oligarkarnars plundrande av gasen och Ken Lay's iscensättande av Californias blackouts.
För att innse at det kapitalistiske systemet er avlägs, räcker det att ta til seg den marxistiska beskrivningen av arbetsmarknaden. Rent matematisk : Profittsökande er et ostabilt suboptimerande som numera bygger på artificiell knapphet. Systemet er aldri i jamvikt men svänger mellan tilstånd av boom och bust. Ettervert som roboterna och komputterna tar över skapandet av värde, slussas en stadig större del av befolknngen utanför kopplingen mellan lön och köpkraft.
Nu flyttar 50 miljoner amerikaner VARJE ÅR til "nya" jobb. Va er detta gott for ? Var tror ni det slutar när Ginikoeffisienten närmar seg 0.5-0.6 ?

 
At 04 februari, 2006 01:05, Anonymous Anonym said...

bla bla hemska storföretagen bla bla fy bubblan för globalisering bla bla bu för kapitalism bla bla
är det hack i skivan eller? kanske dags att lägga stenkakorna på hyllan om dom hakat upp sig

 
At 04 februari, 2006 13:09, Anonymous Anonym said...

bla bla kapitalism bla bla dumma storföretagen bla bla gråt gråt globaliseringen

låter som en gammal repig skiva som hackat upp sig. kom in i matchen och släng stenkakorna på soptippen som resten av världen gjort

 
At 06 februari, 2006 12:08, Blogger Danne Nordling said...

Dessvärre har Disen åtminstone en poäng: han företräder ståndpunkter som har många och inflytelserika anhängare. Om han har fel i sak gäller det att påvisa detta, åtminstone när debatten handlar om praktiska förhållanden på olika håll i världen.

Men principiellt gäller frågan: är det i grunden fel att bygga en politisk teori på frihet eller skall vi grunda oss på en utgångspunkt med tvång där vissa praktiska frihetslättnader av "ofarlig" art kanske kan tillåtas?
/DNg

 
At 06 februari, 2006 19:24, Blogger Per-Olof Persson said...

Frihet för individen

Varför det är viktigt med frihet för individen redogör Ludwig von Mises i sin bok "Economic Freedom and Interventionism". Boken finns att läsa här:

http://www.mises.org/efandi.asp

Mises skriver bl a att en stor del av mänskligheten har strävat efter frihet i tusentals år. Att moraliska frågeställningar är meningslösa för de som inte har någon frihet. Att en människa måste vara fri för att kunna uppnå viktiga mål som denne har satt upp. Att frihet skapar ett högre välstånd - själva argumenteringen för detta tar upp många sidor.

 
At 06 februari, 2006 23:04, Blogger Disen said...

Tack för anerkännade trots mitt gnetande. Bockar för bloggens kvalite och möjligheten att sublimera sina utlopp för frustrationen över världens tillstånd !
Det er roligt med filosofer från gamla dar men kopplingen till dagens verklighet er inte enkel. Och jag håller med om "dessvärre". Det vore bra om en kunne se at et liberalistisk eller liberalt system var ihållande överlägset över seklerna. Men dom historiska exemplen er inte specielt entydiga.

För ett par år siden var jeg konsekvent nyliberal. I teorin. Sen tvingar verkligheten seg på.
Det står om sanningens ögonblick och sin egen intellektuella hederlighet. Om politiken blir fundamentalistisk och en inte er villigt att ompröva radikalt, korrigera, göra undantag eller finjustera, er övertygelsen lika oandvändbar och farlig som religiös fanatism. Den muslimska världen kan manipuleras fram på gatan via en oskyldig satir. Upploppen i LA och i Frankrike visar hur tunn fernissan er själv i västvärlden.

Läget er svåranalyserad på alla plan. Jeg tror så her :
1) Demokratin måste etableras globalt och dom globala bolagen måste tyglas via lisenser och genomlysning.
2) Världsbankens fattigdomsberäkningar er felaktiga. Både absolut fattigdom och klyftor ökar. Det er inte nominella siffror men folks totalupplevelse som er den relevanta. Och då er trenderna inte så lätta att generalisera. Historien visar att prekaritet plus elitens arrogans eller inkompetens framkallar revolutionära brytpunkter.
3) Kapitalinsatsarna som skall till för drastiska förbättringar i uländerne er kaffepengar. Se Sachs. I iländerna tror jeg arbetstiden kan halveras och standarden bibehålles i den postindustriella infoåldern. Se Monbiot, Litaer, teknokraterna, JW Smith. Detta borde vara i allas intresse. Jeg kan ikke se varför kapitalister och arbetsgivare kann vara imot en sådan ordning. Men kapitalet som kontrolleras av storbolagen och i mindre grad av regeringarna måste organiseras så att denna arbetsmarknaden blir stabil och effektiv. Det fins inte riksbankspengar nok till att finansiera dom personliga tjänsterna som måste komma, så derför kommer nya lokala valutor och barters växa fram.
Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden er grotesk. Hur tror ni det blir när 40talisterna går i pension ? Tror ni att dom unga sinta arbetslösa i arabländerna kommer sköta servicen på hemmen för dessa kravstora ? Dom måste ju stanna hemma, utbilda seg i permakultur för att använda oljan till at dyrka upp öknen för att producera mat till sina egna..
3) Räddningen er inte nåt puritanskt energisparande eller systematisk protektionism. Nödvendig och tillräcklig lösning, dvs the Silver Bullit, universalmedicinen, er följande : Energin blir löst via termosfusion dvs kärnkraft i en kaffeburk. Billig, ren, oändlig och lokal energi vill ta udden ur nästan alla dom globala spänningarna, båda ekonomiska och geopolitiska. Men den "fria" markndaden er såpass riggad av oljebolagen att Bush er blockerad från att starta ett projekt med Apollos kraftansammling och Manhattans ödesdigra betydelse. Det skulle ju ta kål på Exxon och Shell osv
Men når kaffeburken kommer, kan vi återupprätta Adam Smiths smöföretagarparadis. Det paradoxala er att dagens "fria" globala privatansammling av pengar inte kan få fram John Galt-uppfinningar utan politiskt innflytande.

Den vindunderliga klassiska liberalismen duger som säljande ideologi och referens för idealtillståndet i småstaden men måste få vika när civilisationen bara kan räddas av nån ny Marshallplan.

 
At 07 februari, 2006 18:58, Blogger Danne Nordling said...

1) Moralsystem

Hayeks kritik var att "konstruktivism" aldrig skulle kunna fungera eftersom ett moralsystem måste växa fram socialt evolutionärt (inte biologiskt-genetiskt). Det argumentet träffar den moderna utilitarismen som gör anspråk på att vara något mera än Benthams anpassning av en teori till rådande föreställningar. Men som grundprincip för statsstyrelsen kanske den undgår Hayeks invändning.

2) Altruismen

Tyskar, ryssar och japaner under WW2 hade en uppväxtbakgrund i samhällen som idag skulle karaktäriseras som extremt moralistiska. Den närmaste analogin är dagens religiösa fundamentalism. Att vi då kan se kamikazepiloter etc är inget konstigt. Vi behöver inte anta att människan har en medfödd altruism som innebär att hon utan vidare kan tänka sig att offra livet för andra.

3) Individens frihet

Mises är problematisk. Han vänder sig i mycket mot socialismen och dess anspråk på ekonomiska interventioner. Frågan är om han någonstans har kommit runt det grundläggande problemet att en lära som kastar alla "höga sanningar" överbord (moralen) kan påverkas med att tvång då inte ger utrymme för moraliskt handlande åt individen. För Marx återstår frågan om det är frihet eller tvång som ger "materiell frihet" och det är formellt en empirisk fråga, som Marx med ett förment induktionsbevis besvarar med att tvång ger välstånd.

Det är därför som Nozick och Rawls utgör ett nytt element i den politiska teorin - de har en moralisk argumentation för friheten som är oberoende av Marx' utgångspunkt i 1500-talets ekonomi.
/DNg

 
At 09 februari, 2006 15:09, Blogger Bohem said...

"Det er inte nominella siffror men folks totalupplevelse som er den relevanta."

Människor rankar sig själva automatiskt, framgång mäts relativt konkurrenter totalupplevelsen förändras inte även om "samhället" blir mer välmående.
Steven Pinker (för att knyta tillbaka) hänvisar till hur människor väljer partners till varför det funkar så här. Kvinnor (i allmänhet) försöker att skaffa sig en så duglig partner som möjligt, d v s hög status eller på andra sätt sannolik att kunna se till att barnen klarar sig bra. Män skaffar sig tillgång till kvinnor genom att bli hög status. Om alla blir rikare blir det ingen större skillnad...

Finns det någon diskussion om att bättre användning av pengar i uländerna skulle göra att de går bättre? Problemet är att de stater som har fram tills nu misslyckas saknar vettig ledning och infrastruktur för att hantera pengar. Att öka biståndsinsatser leder bara till öka försäljning av Mercedes eller BMW.

Jag tror dessutom att det inte finns någon större anledning att tro att arbetstiden kommer minska i i-världen. Kapital är numera billigt, u-länder kan köpa till sig utrustning om de vill och konkurrera på andra faktorer. Det är bara att se på projekt typ POSCO eller TSMC och see vad som går att göra bara det finns en vilja och förmåga. Att tjänstesektorn är eftersatt i Europa beror på skattesystemet mer än på "storbolag"

 
At 16 april, 2009 01:44, Blogger Danne Nordling said...

En intressant uppföljning om rationalitet och utilitarism finns på Tempus Fugit, april 2009.

 

Skicka en kommentar

<< Home