Beteendet svarar för 8,5 procent av minskningen av växthusgaserna
Vattenfall har låtit göra en framtidsbeskrivning av hur utsläppen globalt skulle minskas med 55 procent till 2030. Tekniska metoder och minskad avskogning svarar för 91,5 procent. Miljövänsterns förhoppningar om diktatur och detaljreglering desavoueras.
Jag var hos Hill & Knowlton och lyssnade på Lars G Josefsson, VD på Vattenfall. Han pratade om klimatpolitiken och Vattenfalls satsning på CCS - att man avskiljer koldioxiden och lagrar den vid produktionen av el.
På min fråga om huruvida CCS är konkurrenskraftig jämfört med vindkraft och solceller i södra USA, Kina och Indien svarade han litet undvikande. Med utsläppshandel som successivt gör det dyrare kommer det att bli lönsamt att satsa på CCS. Visserligen kommer kostnaden att öka med 25-40 €/ton men det kommer att inte att avskräcka från satsningar eftersom den minskande tillgången på utsläppsrätter kommer att leda till större kostnadsökningar [ca 55-85 procents fördyring].
Vattenfall gör också betydande satsningar på vindkraft men Josefsson undvek att svara på frågan huruvida den skulle kunna vara ett bättre alternativ än CCS. Han hänvisade till en undersökning av konsultföretaget McKinsey & Co (Pathways to a Low-Carbon Economy).
I en mera populärt skriven bok med titeln One Tonne Future som delades ut vid sammankomsten finns också en del av McKinseys analyser beskrivna. Den intressantaste är ett scenario för hur en början till att minska utsläppen av växthusgaser (GHG) från 7 ton koldioxidekvivalenter per person i världen till 1 CO2e om hundra år. Detta innebär drygt en halvering av de totala globala utsläppen från 2010 till 2050. Boken presenterar en preciserad bild fram till 2030 som sägs vara en "en bästa kompromiss" mellan McKinsey, IEA och IPCC.
I ett diagram kan man se att minskningen går från 51 Gt CO2e år 2010 till 33 år 2020 (-35 %) och till 23 Gt år 2050 (-55 %). Detta scenario jämför man med scenariot "Business-as-usual" som ligger på en ökning med 20 procent 2020 och med 37 procent 2050. Detta år ligger utsläppsnivån på 70 Gt. Denna nivå kan alltså med fem typer av åtgärder minskas till 23 Gt - en reducering med 47 Gt. Dessa fördelar sig på följande sätt (min procentberäkning):
Energieffektivisering 14 Gt (30%)
Energiproduktion med låg-koltektnik 12 Gt (25%)
Markanvändning (skogs- och jordbruk) 12 Gt (26%)
Tekniska metoder (60-100€/t CO2e) 5 Gt (11%)
Beteendeförändringar 4 Gt (8,5%)
Summa 47 Gt CO2e (100,5%)
Den metod som klimatvänstern med benägen hjälp från klimathotarna främst hoppas på - beteendeförändringar - svarar enligt experterna bara för 8,5 procent av utsläppsreduceringarna från den nivå som annars skulle ha blivit fallet (70 Gt).
Mot bakgrund av detta scenario är det svårt att se det vettiga med miljövänsterns förhoppningar om diktatur (bloggart 1/12-06), individuella koldioxidransoner (bloggart 26/8-09 om koldioxidkonton), förbud mot bensindrivna bilar och SUV:ar, nedläggningar av en del av flyget, skatt på köttkonsumtion samt förtätning av städerna med cykelpåbud. Vi måste inte införa planhushållning utan vi kan förlita oss på ekonomiska styrmedel och vissa övergripande regleringar. Det blir min slutsats av boken One Tonne Future och IPCC:s mfl scenarios.
Boken är skriven av en grupp fristående från Vattenfall. Beräkningsarbetet har letts av PhD Niclas Damsgaard på Econ Pöyry AB. Han var sommarpraktikant hos mig en gång på 1990-talet.
Läs även andra bloggares åsikter om klimathotet, klimatförändring, global uppvärmning, kilmatpolitik, utsläppsminskning, växthusgaser, miljö, miljöpolitik, energi, Vattenfall, planhushållning, socialism, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
posted by Danne Nordling @ 19:56
5 comments
.
5 Comments:
Vad man än kan säga om vind- och solkraft så är det en teknik som bevisligen fungerar. CCS är mest en from förhoppning i dagsläget. Ett alibi för att kunna bygga vidare på kolkraftverk. Vattenkraft är knappast opartiska i det här sammanhanget.
@Thomas:
Att CCS fungerar som teknik är det ingen tvekan om. Däremot är problemet (precis som för solkraft och vågkraft och all annan FoU i ett tidigt skede) att det än så länge är alltför kostsamt för att vara kommersiellt konkurrenskraftigt.
Oscar, kan du då ge några exempel på där tekniken provats i hela kedjan? Att man kan extrahera koldioxid till hög kostnad kan jag tro på, det är förmågan att lagra denna CO2 i olika geologiska formationer som är det stora frågetecknet.
Somliga oroar sig över förvaring av kärnavfall. Det är kemiskt inerta ämnen i rätt små mängder där man har råd med dyra kapslar så det oroar mig inte nämnvärt. Men att pumpa ned enorma mängder gas i berggrunden i förhoppning att den stannar där känns lite optimistiskt. Det fungerar säkert på några ställen, men kan vi i förväg avgöra vilka? (Och för den som vill jämföra med naturgas: koldioxid bildar med vatten kolsyra som är betydligt mer aggressivt än vad metan är)
Thomas Palm, CCS är en teknik som inte bara Vattenfall är engagerade för. Men jag ställde just alibi-frågan till Josefsson efteråt. Han förnekade bestämt att CCS skulle vara något som motiveras taktiskt. Vattenfall skulle vara dumma om de inte trodde seriöst på CCS-tekniken menade han.
Inte heller såg Josefsson lagringen av CO2 som något problem. Däremot misstänker jag att hela kedjan blir dyrare än vad man tänkt sig. Dock pågår lagring från oljeborrfält redan nu.
Josefsson pekade också på möjligheten att blanda in biomassa i kolkraftverken för att med CCS minska den redan utsläppta koldioxidhalten.
Tittar man på konsultgruppens beräkningar skall CCS svara för 2,5 Gt reducering eller 5 procent av den minskning med 47 Gt eller 55 procent (från 2010) till 2030 som beräknas i scenariot. Till 2050 kalkylerar IEA med 5 Gt. CCS utgör alltså inte någon dominerande del av minskningarna.
/DNg
"Josefsson pekade också på möjligheten att blanda in biomassa i kolkraftverken för att med CCS minska den redan utsläppta koldioxidhalten."
Jag har ofta ställt mig frågan om oron för koldioxidusläpp är den överskuggande frågan varför använder man inte all tillgänglig biomassa för att ersätta tex. kol och naturgas i kraftverken och för tillfället avvaktar med att omvandla biomassa till etanol. Borde inte det ge större utbyte i form av minskade koldioxidutsläpp per ha tillgänlig mark att använda optimala grödor för biomasa än att omvandla tex. majs, vete och sockerrör till etanol? Bilarna får fortsätta att köra på fossila bränslen tills vi har hittat på ngt bättre ur koldioxidsynpunkt.
Jag har aldrig sett en sådan kalkyl, men någon måste ha gjort det och det skulle vara intressant att se vad den visar.
/Eskil
Skicka en kommentar
<< Home