Karl Marx ansåg att investeringar var felet med kapitalismen
Nu tror man att Marx har något att säga vår tid. Men han skulle bevisa att kapitalismen måste gå under enligt ett mönster från Hegel. Därför drev han tesen att investeringar ledde till lönesänkningar och förlängning av arbetsdagen. Då måste det till slut bli revolution.
Finanskrisen har paradoxalt nog inte lett till att man frågar samhällsvetenskapen om vad som har gått fel och vad som behöver reformeras. Istället gräver man fram Karl Marx (1818-1883) och hans bok Das Kapital från 1867 och gör gällande att detta verk har något att säga om dagens finanskris. Idag (19/11) hade man ett par långa reportage på detta tema i radioprogrammet Nordegren i P1 där det nämndes att den tyske finansministern har sagt att Marx hade rätt på flera punkter.
Ovanstående ryska affisch utgör vinjetten till detta välvilliga radioprogram där den marxistiske idéhistorikern professor em Sven-Eric Liedman fick framträda oemotsagd tillsammans med uppläsningar ur det kommunistiska manifestet. Det finns flera grova tankefel i Kapitalet som rimligtvis gör att man där inte kan inhämta någon kunskap om hur det ekonomiska systemet fungerar - varken på 1800-talet eller idag. Här skall jag ta upp Marx' syn på kapitalackumulationen i form av investeringar.
Felet med kapitalismen var enligt Marx inte att kapitalägarna strävade efter vinst. Felet var istället att de måste få vinst för att få pengar till investeringar. Och investeringar var på sikt döden för löntagarna: "Arbetsmedlet slår ihjäl arbetaren" (s 376). Udden var riktad mot maskiner och storindustri och i inledningen till kapitlet om dessa placerar Marx ett citat av John Stuart Mill: " Det kan ifrågasättas om alla hittills gjorda mekaniska uppfinningar har lättat den dagliga mödan för någon mänsklig varelse." (s 322) Det är inte heller avsikten, enligt Marx. Syftet är istället att få fram mer pengar:
"Maskineriet skall, liksom varje annan ökning av arbetets produktivkraft, göra varorna billigare och förkorta den del av arbetsdagen som är nödvändig för arbetarnas underhåll, samt förlänga den del av arbetsdagen som han utan vederlag ger kapitalisten. Maskineriet är ett medel för att producera mervärde."Och vad skulle mervärdet användas till? Jo, till mer investeringar Dit gick 80 procent av "mervärdet". Därför kommer en allt större del av arbetsdagen att användas för investeringar. Då är det förståeligt att kapitalägarna hellre ökade arbetsdagens längd än sänkte lönerna så att arbetarna svalt ihjäl.
Men på längre sikt är detta inte någon utväg. Maskinerna är "det mest verksamma medlet att förlänga arbetsdagen utöver alla rimliga gränser". Och någon gång blir utarmningen ohållbar och då blir det revolution. Denna utarmning är alltså investeringarnas fel: "I samma utsträckning som kapitalets ackumulation påskyndas, måste arbetarnas villkor ständigt försämras, antingen arbetslönen är hög eller låg." (s 570) En klassisk formulering som dock förbigår konkretiseringen att det är investeringarna som avses är följande:
"Ackumulera, ackumulera! Det är Moses och profeterna... Alltså spara, spara dvs återförvandla största möjliga del av mervärdet eller merproduktionen till kapital! Ackumulera för ackumulationens skull, producera för produktionens skull..." (s 524)Är detta en beskrivning som har någon likhet med dagens situation? Investeringar är tvärtom en av förutsättningarna för ökat välstånd. Ja, socialisterna på 1900-talet trodde t o m att de var den enda förutsättningen och försökte därför öka investeringarna med tvång. Denna planekonomi medförde verkligen omänskliga lidanden för miljoner människor. Varken ekonomerna på 1800-talet eller moderna ekonomer har kunnat se något fruktbart i Marx' teori om kapitalackumulationen. Och i praktiken kunde inte heller 1900-talets socialistiska ekonomer se något rimligt i att vara fientlig till investeringar.
Andra bloggar om: Marx, Kapitalet, kapitalism, socialism, finanskrisen, investeringar, maskiner, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi, socialism
30 Comments:
"Finanskrisen har paradoxalt nog inte lett till att man frågar samhällsvetenskapen om vad som har gått fel och vad som behöver reformeras."
Vad jag kan se så är det politiken som skapat FED som skapat finasbubblor och sedan finanskrisen.
Kirsen har sitt epicentrum i USA som är (var) världens största marknad och står för ca 25% av världsekonomin som nu princip är i konkurs. När man tittar på siffrorna budgetunderskott, statsskuld, krigskostnader (off books) och åtaganden till social security och medicare, så är regeringen skyldig ca USD 53 biljoner (trillion eng) och bailout paketen står som spön i backen.
Det skulle vara mycket intressant att få ta del av dina nationalekonomiska kunskaper via ett inlägg om hur det ser ut i siffror och hur du bedömer konsekvenserna för USA och världen.
Detta är ändå den största ekonomiska problematiken att USA är på väg mot konkurs eller hyperinflation, i princip att världens största marknad bara kollapsar och försvinner. När kollapsar dollarn frågar jag mig?
Skulle vara mycket intressant att få mer kunskap om denna situation och framtida senarion.
Kommer amerikaner att arbeta som hembiträden och trädgårdsmästare i Canada och Mexico i framtiden?
Off topic:
Danne, tänkte bara tipsa om en artikel som diskuterar asiatiskt sparande som orsak till finanskrisen:
Did the Fed, or Asian Saving, Cause the Housing Bubble?
Läsvärd!
1.0 Expansiva effekter?
Den hälsosamme ekonomisten skriver så här:
Men vilket stöd finns det egentligen för att staten bör öka utgifterna för att stimulera ekonomin?
"I vissa fall kan en finanspolitisk åtstramning vara en effektivare åtgärd för att sätta fart på ekonomin. Ekonomen Guiseppe Bertola har genom sin forskning bidragit till vår förståelse av mekanismerna bakom den expansiva effekten av finanspolitisk åtstramning.
Kort sagt, en finanspolitisk stimulans i en lågkonjunktur riskerar att skicka en signal till marknadens aktörer om att budgetdisciplinen är på väg att upphävas och att staten slagit in på vägen mot en permanent utgiftsexpansion. Därför kan de, så kallade, stimulanserna i många fall få rakt motsatt effekt. För att en finanspolitisk åtgärd ska bli effektiv måste det därför göras trovärdigt att åtgärden är tillfällig."
http://ekonomismen.blogspot.com/2008/11/tur-att-ngon-har-lst-p.html
2.0 Expansiva effekter?
Donald J. Boudreaux skriver så här om en mångmiljardsatsning på bilindustrin:
"Auto Bailout Will Lead to Economic Contraction"
"A bailout of GM, Ford and Chrysler would take resources away from productive companies. Resources given by government to these corporations must be taken from somewhere else. Government cannot conjure billions of dollars of resources out of thin air.
The number of different places from which these resources will be taken is large and spans a continent. So it's easy to overlook the fact that each of many productive firms from across the country will, as a result of this bailout, pay more for steel, machine tools, fuel, and other inputs they use in production. These other firms will contract their operations; they'll employ fewer workers; they'll produce less output.
The bailout might well save GM, Ford, and Chrysler. If so, politicians will celebrate it as "successful." But that success – which will be easy to see and capture on video tape – will likely really be an economic failure because of the resulting (if hard to see) contracted economic activity throughout the economy."
http://www.businessandmedia.org/articles/2008/20081118150528.aspx
Per, jag skall läsa denna artikel från Misesinstitutet som vill lasta Greenspan för krisen och inte sparandet i världen. Jag tror på nuvarande stadium dock att både lågräntepolitiken och Kinas obenägenhet att importera bidrog till att blåsa upp bostadsbyggandet istället för att stimulera exporten.
När räntan till slut höjdes punkterades bb-bubblan både genom kostnadsökningen för boendet och genom den allmänna efterfrågeminskningen som gjorde folk arbetslösa.
/DNg
Zingales om hur vi skall fixa GM :
http://www.voxeu.org/index.php?q=node/2574
Det börjar bli oträvligt nu. Rick Santelli på CNBC kommer snart genom plattTVen .
Kommentar till P-O P om expansiva effekter: Stabiliseringspolitiken är en pragmatisk fråga som förtjänar att diskuteras utifrån sina egna förutsättningar. Tyvärr har det gått ideologi i frågan - det är en gammal tradition just på det här området till skillnad från t ex försvarspolitiken.
1.0 Ekonomisten skriver att en åtstramning kan vara effektivare och hänvisar till G Bertola. Men det långa citat från GB han anför ger inget stöd för det påståendet. GB lovordar automatiska stabilisatorer och framhåller svårigheterna att tajma diskretionära finanspolitiska åtgärder rätt.
Det som principiellt skulle kunna begränsa finanspolitikens effektivitet är den antydda hänvisningen till Ricardo. Men är "rationella förväntningar" verkligen en realitet att räkna med? I Sverige tycks hushållens sparande minska när budgetunderskottet ökar. Det skedde tydligt i början på 1980-talet. Den ökning som skedde i början av 90-talet kan däremot förklaras med skattereformen och avdragsbegränsningen.
2.0 Om D J Boudreaux har rätt i sin beskrivning av ett stöd till bilindustrin är det naturligtvis idiotiskt att låta bilproduktionen dras med överkapacitet till föga nytta på bekostnad t ex att folk skall få mindre att äta och att broar och vattenledningar inte kan repareras.
Desvärre har han inte visat att det är så det skulle fungera - han säger inte att skatterna skall höjas. Om åtminstone en del bilar kan säljas om bilindustrin överlever kommer det att bli över en hel del resurser jämfört med full kapacitet. Dessa kan användas för ökade reparationer av broar, vattenledningar osv.
Varifrån har Donald fått att ens en bilindustri på den gamla nivån skulle ta resurser från "productive firms from across the country"? Att kunna behålla en fungerande produktionsstruktur är vanligtvis bra för framtiden. Det är därför vi har t ex en brandkår.
Däremot är en neddragning av bilindustrin motiverad om den inte har någon flexibilitet och inte behövs i framtiden därför att man kan importera bilar, exempelvis från Kina. Då får man loss resurser som kan användas för annat - t ex produktion av bostäder...
/DNg
...please where can I buy a unicorn?
buy tramadol online cheap online tramadol cod - tramadol hcl 50mg 627
buy carisoprodol uses for carisoprodol 350 mg - high off carisoprodol 350 mg
buy tramadol without prescriptions tramadol hcl 50 mg dogs - get prescription online tramadol
tramadol generic buy tramadol overnight - tramadol online no prescription fedex
buy tramadol online what are the best sites to buy tramadol online - tramadol withdrawal thomas recipe
xanax mg xanax for anxiety and sleep - buy xanax bars online cheap
buy tramadol online buy tramadol online by cod - tramadol and addiction
buy cialis online generic cialis viagra combo - cialis drug coupon
buy tramadol online tramadol hcl 30 - buy tramadol online next day delivery
buy tramadol online tramadol hcl restless leg syndrome - order tramadol online next day
order xanax online long xanax your system drug test - xanax bars 15
xanax online xanax side effects long term abuse - xanax bars m white
xanax online xanax withdrawal high blood pressure - maximum xanax dosage one time
buy real cialis online buy cialis online legal - can buy cialis usa
learn how to buy tramdadol tramadol 50 mg many get high - tramadol for cheap
learn how to buy tramdadol tramadol 50mg ratiopharm - tramadol overdose 1500 mg
learn how to buy tramdadol tramadol hcl 37.5-3 - tramadol hcl generic
ativan no prescription ativan 0.5 - can you overdose ativan
buy tramadol online buy-tramadol-overnight - buy tramadol extended release
http://staam.org/#56821 tramadol hcl 650 - buy discount tramadol
Wonderful post however , I was wanting to know if you could write a litte more on this subject?
I'd be very thankful if you could elaborate a little bit further. Thank you!
My web-site - website
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
kobe shoes
a bathing ape
moncler
supreme t shirt
cheap jordans
ggdb
yeezy shoes
lebron 18
pg 4
curry 7
Skicka en kommentar
<< Home