torsdag, oktober 27, 2005

Egentliga arbetslösheten nästan 950 000

Räknade som heltidspersoner inklusive 40 procent av sjukskrivna och förtidspensionerade uppgår alla arbetslösa 2005 till 949 000. Då ingår också Ams-åtgärder, socialbidrag, latent arbetslösa och hälften av de deltidsarbetslösa. Arbetsmängden skulle teoretiskt kunna öka 25 %.

< Konjunkturinstitutet har reviderat upp antalet 'icke-arbetande med bidrag' sedan rapporten i mars. Totalantalet heltidsarbetande för 2005 anses nu bli 1 073 000 personer (upp 8 000; fler arbetslösa, färre sjukskrivna). För att beräkna den "egentliga arbetslösheten" måste vi göra en uppsakttning av hur många av dem som anges sjukskrivna och förtidspensionerade som egentligen är arbetsföra.

Enligt en undersökning från Försäkringskassan anser sig nästan 60 procent av de sjukskrivna ha viss arbetsförmåga. Dessutom vet vi av en vetenskaplig undersökning att det förekommer sjukskrivningskulturer - dvs på orter med likartad ålders- och arbetsmarknadsstruktur kan sjukskrivningarna ändå variera mycket kraftigt. Undersökningen är gjord av Mats Persson, Mårten Palme och Assar Lindbeck på Västra Götalands landsting (Ekonomisk Debatt 4/04). Från dessa indikationer drar jag slutsatsen att vi kan uppskatta andelen heltidspersoner som egentligen är arbetslösa till åtminstone 40 procent bland de sjukskrivna. Om detta även gäller de förtidspensionerade kan vi revidera den bild Konjunkturinstitutet ger i sin senaste rapport:
Med "sjuk- och rehabpenning" menas sjukskrivna och de förutses bli 201' heltidspersoner 2005. Enligt ovan skulle alltså 80 000 kunna räknas som arbetslösa.

Med "sjuk- och aktivitetsersättning" menas förtidspensionerade och de förutses bli 459' heltidspersoner 2005. Enligt ovan skulle alltså 183 000 kunna räknas som egentligen arbetslösa. Om socialbidragstagare också kan antas arbeta får vi följande reviderade uppgifter för 2005 avseende 'egentligt arbetslösa':

Formellt sjukskrivna 80 000
Formellt förtidspensionerade 183 000
Arbetslösa 211 000
Arbetsmarknadsåtgärder 118 000
Socialbidrag 85 000
Summa 677 000

Latent arbetslösa (134 000)
Deltidsarbetslösa ½ (138 000)
Summa egentligt arbetslösa 949 000

Genom omläggningen av AKU hos SCB kan några aktuella uppgifter inte lämnas för de undersysselsatta. Därför redovisas uppgifterna för mars i år med antagandet om halvtidsarbetslöshet. Bland de latent arbetslösa finns studenter som söker arbete och de räknas här som 1/3 arbetslösa. Siffran ovan består sålunda av 110' icke studerande och 1/3 av 72' studerande (sept -05).

Den egentliga arbetslösheten uppgår till nästan 950 000 heltidspersoner år 2005. I debatten förekommer en siffra på 1,5 miljoner som uppges omfatta dem som inte går till ett jobb en vanlig dag. Men den siffran är mycket större (omkring 2,2 miljoner). Man gör tydligen en reduktion för dem som har legitima skäl att utebli. Det förefaller vara något godtyckligt, speciellt som någon redovisning hur detta görs inte brukar ges.

Antalet 950 000 är en mera korrekt siffra över den strukturella rubbning av arbetsmarknaden som skett under de senaste årtiondena och särskilt sedan 1990. Siffran 1,5 miljoner personer i aktiv ålder som inte arbetar i genomsnitt innefattar kanske tjänstledighet, semester, annan frånvaro, hemmamakar, boende utomlands, avtalspensionerade och föräldralediga. Det är svårt att rekonstruera beräkningsgången.

Andra kvartalet 2005 gäller följande grundsiffror 16-64 år enligt AKU:

Befolkningen 5 764 200
Sysselsatta 4 268 500
Ej i arbetskraften 1 216 600
Arbetslösa 279 000
Sjukfrånvarande 260 200 (del av veckan)
Annan frånvaro 1 102 500 (del av veckan)>
I arbete 3 776 100

Den egentliga arbetslösheten visar hur stor den samhällsekonomiska förlusten av den ekonomiska politiken är. Om samtliga skulle kunna öka antalet i arbete kommer arbetsmängden att öka med 25,1 procent.

Även SCB visar nästan 1 milj arbetslösa 31/10-05

8 Comments:

At 27 oktober, 2005 21:22, Blogger Per-Olof Persson said...

Vill arbeta färre timmar

Jag skrev en insändare som blev insatt i lokaltidningen (Ystads Allehanda) om konsekvensen av att sänka arbetstiden till 6 timmar med bibehållen lön. Efter en månad så sätts det fortfarande in motinsändare.

Detta tyder på att många arbetande vill sänka sin arbetstid men de vill behålla sin köpkraft. Ett argument är att stressen har ökat så på lång sikt ger en sådan reform ingen kostnad. Ett annat argument är att "det inte går att använda sig av fina matematiska beräkningar". Reformen "kan finansieras med att cheferna sänker sina löner" etc.

Är det idag ett så pass dåligt samband mellan arbetsinsats och köpkraft? Eller är kunskapen om ekonomiska samband dålig? Är det facket och politikerna som införde 40 timmars arbetsvecka en gång i tiden? Var det inte så att en ökad produktivitet kunde antingen tas ut i arbetstidsförkortning eller i ökad reallön?

 
At 28 oktober, 2005 01:44, Blogger Per-Olof Persson said...

Facket: Med våld ska landet byggas

Genom att facket homogeniserar lönerna och anställningsvilkoren så hålls de med lägre produktivitet utanför arbetskraften. Landets totala produktion blir lägre samtidigt som räkningen skickas till de som har ett arbete. Detta sätter landets ekonomi under press.

Facket är ett monopol och monopol kan bara hålla priserna uppe om de minskar utbudet av varan eller arbetskraften. I normala fall så är det enbart staten som får utöva våld. Men på arbetsmarknaden finns ett undantag: Facket har i lagar tilldelats rätten att utöva våld. Ingen är väl överraskad av att facket använder sin lagliga rätt att öka arbetslösheten?

 
At 28 oktober, 2005 11:23, Blogger Per-Olof Persson said...

När demokratin slutar fungera

Citat från Ludwig von Mises: "Representative democracy cannot subsist if a great part of the voters are on the government pay roll. If the members of parliament no longer consider themselves mandatories of the taxpayers but deputies of those receiving salaries, wages, subsidies, doles, and other benefits from the treasury, democracy is done for."

 
At 28 oktober, 2005 11:29, Blogger Danne Nordling said...

Det var denna public choice-mekanism moderaterna upptäckte. De drev tesen "mindre makt åt politikerna" ganska länge. Sedan konstruerade någon myten att deras valnederlag 2002 berodde på skattesänkningsbudskapet. Efter det föll de in i kören av överbudspolitiker. Nu skall de ge nästan 30 mdr mer till den offentliga sektorn än regeringen.
/DNg

 
At 28 oktober, 2005 17:11, Blogger Karolina Lassbo said...

Tragiskt med alla nerskärningar! Jag tror det blir ett ekorrhjul som ingen tjänar på i längden. Vare sig samhället, arbetsgivaren/företagen eller den anställde. Men det är ett svårlöst problem... det går ju heller inte att tvinga arbetsgivare att ansätlla om de inte har råd med det. Varför de inte har råd med det är ju en annan fråga som också är ett svårlöst problem! Ekorrhjulet snurrar ser ni.

 
At 28 oktober, 2005 18:31, Blogger Danne Nordling said...

Det går att stimulera företagen att anställa. Men det är svårt att gå ut med ett sådant budskap. Se här vad Lars Calmfors och andra rekommenderar.
/DNg

 
At 30 januari, 2007 12:44, Anonymous Anonym said...

Fan alltså, kan inte ligga hemma och lata mig längre. Ni tog mig på bar gärning, lika bra att leta jobb

 
At 21 februari, 2007 02:17, Anonymous Anonym said...

Looking for information and found it at this great site... » »

 

Skicka en kommentar

<< Home