onsdag, januari 17, 2007

Mp förstörde miljöfrågan i partiledardebatten

Varför skulle koldioxidutsläppen i världen minska om Sverige övergick till skogsbaserad diesel i alla nya bilar eller började importera cement och kolbaserad el i stor skala? Miljöchauvinism låter kanske bra men har ingen märkbar effekt på klimatet. Wetterstrand (mp) och Olofsson (c) måste sansa sig.

Partiledardebatten under förmiddagen 17/1 var en ganska avslagen tillställning med avtackanden av Göran Persson i replikerna. Ett kort referat finns på Ekots webbsida och Riksdagens protokoll finns här. Nu när miljöfrågorna vad beträffar växthuseffekten gått framåt var Maria Wetterstrands (mp) inlägg en besvikelse. Hon körde med det tvivelaktiga argumentet om det goda föredömet vid tilldelningen av utsläppsrätter av koldioxid :
"Sveriges trovärdighet i internationella förhandlingar framöver har skadats av att vi inte är beredda att ställa upp på den utsläppsfördelning som EU-kommissionen har fattat beslut om för länderna när det gäller den handlande sektorn." (Wetterstrand i Riksdagen)
Sverige fick som bekant en oväntat snäv tilldelning av utsläppsrätter från EU. Eftersom Sverige redan gjort mycket betydande utsläppsminskningar sedan 1980 har de återstående möjligheterna blivit alltmer dyrare. Därför är det inte rationellt ur globalt klimatperspektiv att Sverige tvingas göra dyra insatser som kan göras billigare på andra håll i världen. (Rent ekonomiskt är det egentligen en fråga om att Sverige belastas hårdare i form av sänkt levnadsstandard.) Det är en ståndpunkt som jag argumenterat för tidigare på bloggen.

Nu har denna fråga fått extra aktualitet genom att professor Bengt Kriström skrivit om detta i Neo 1-07 (pdf), vilket igår fick till följd att han fick debattera med Stefan Edman i Studio ett. I Neo vänder sig Kriström just mot argumentet att vi måste "gå före" och skriver:
"Men eftersom det är långt billigare att minska utsläppen i många andra länder är denna politik inte kostnadseffektiv. Vi kan för samma summa pengar minska utsläppen långt mer på andra ställen." (Kriström i Neo nr 1-07)
Detta kunde inte Edman förneka men han försökte ändå komma undan med att hårda restriktioner i ett litet land kan tvinga fram ny teknik, som sedan kan användas i många andra länder. Han gav ett exempel från 1960-talet med vattenrening i Sverige. Tyvärr kunde inte Kriström framföra några andra argument mot detta annat än att det inte finns några vetenskapliga belägg för att denna strategi fungerar.

I Neo hänvisar Kriström till forskningen kring den s k Porter-hypotesen som just förmodar att det skulle utvecklas ny teknik (som t o m kan bli lönsam) genom "offensiv" klimatpolitik. Men, invänder Kriström, om detta skulle vara fallet varför går då klimatförhandlingarna så trögt? Ett mera genomarbetat svar skall ges senare i år av Expertgruppen för Miljöstudier vid FiD.

Mot detta skulle man generellt kunna invända att det förefaller äventyrligt att ingripa med generella och dyrbara restriktioner för att ge incitament för forskning och utveckling på miljöområdet. FoU kan väl beställas på ett betydligt billigare sätt direkt? Det skulle kunna undvika snedvridningar. Ett exempel på detta är den generella skattebefrielsen av etanol för bilmotorer. Den har redan resulterat i etanolproduktion som varken är samhällsekonomiskt lönsam eller utsläppsekonomiskt effektiv vad avser koldioxid. I en del fall ökar CO2-utsläppen. Etanol kan bli ett miljöhot.

Miljöpartiets fundamentalistiska förhållningssätt till utsläppspolitiken skulle kunna avfärdas som sakligt svagt grundade. Men faran med mp är att man kan förstöra debatten och leda in den på sidospår. Det framgår främst av Maud Olofssons svar till Maria Wetterstrand i partiledardebatten (Studio ett 17/1). Det gick ut på att Wetterstrand argument var överspelat genom Sveriges frivilliga åtagande att "gå före" genom en minskning av utsläppen med 30 procent till 2020.

Förvisso är argumentet formellt korrekt men det betyder att mp lyckats driva fram överbud i form av oekonomiska satsningar på Sverige-baserade utsläppsminskningar. Inte ens drakoniska minskningar av utsläppsrätter för Sverige skulle behöva vara förenliga med detta mål. Genom att köpa usläppsrätter kan Sverige åstadkomma större effekt utomlands. Men om det inte räknas eftersom de i så fall inte är Sverige-baserade blir det ännu värre ur ekonomisk synvinkel.

Vi kan tänka oss följande dyrbara scenario: Fram till 2020 måste alla bilar som drar mer än o,4 liter bensin skrotas. Alla nya bilar måste gå på biobaserad diesel framställd av skog. Nya trähus förbjuds, tidningar och böcker får endast vara elektroniska, pappers- och trävaruexport förbjuds, inhemsk cementtillverkning förbjuds, hus får enbart byggas med importerad cement, oljeuppvärmning förbjuds både i industrin och för hushållen. Elimporten från Danmark och Tyskland stimuleras. All kvarvarande oljeanvändning går till flygbränsle.

Med denna politik skulle vi kunna minska koldioxidutsläppen från Sverige med 30 procent. Vi skulle visserligen få arbetslöshet i skogsindustrin när skogsråvaran bränns upp istället för att förädlas. Stora exportförluster skulle också bli följden. Kolbaserad el och utsläppsintensiv cement skulle importeras dyrt så att SVERIGE inte kunde skyllas för dessa utsläpp.

Maria Wetterstrand och Maud Olofsson driver fram mljöchauvinism med talet om 30-procentiga Sverige-minskningar. De leder i sig inte till märkbara effekter globalt. Sverige har länge istället framhållit sig som föregångsland på miljöområdet. Men det har inte hänvisats till detta i den internationella klimatdebatten. Tror någon att Kina eller Indien kommer att sluta med kol och olja för att Sverige bränner upp sin skog i sina bilar? Dessa länder har ju inte ens någon skog att hälla i bensintanken!

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , intressant.se

9 Comments:

At 18 januari, 2007 02:15, Anonymous Anonym said...

På dannefronten intet nytt. Bitter på att dagens prist/kostnad/förtjänst är obra vad det gäller alternativ. Ser inte längre än morgondagen, där ännu ingen utveckling av teknik, skalbarhet och ekonomi har nått ens försvarbara mål. Betongtänk med ovilja att se möjligheter med utveckling av ny teknik och all ekonomisk vinning som ligger i dessa nya marknader.

Och... det absolut bästa... uppvisa ett scenario.. som om vi redan var där fast vi inte ens är i närheten.... låt oss kalla det ett worst-case-scenario, utgå från detta... dra lite slutsatser... och.... *trumvirvel*.... vunnit en retorisk poäng.

Tyvärr är den varken trolig eller särskilt skrämmande. Mest för att den är så naivt skev.

Jag har minskat min elförbrukning med 50% på två år... utan att minska antalet gadgets. Snarare utökat då jag köpt tvättmaskin, musikstudio och moped, utöver mina övriga vitvaror och bil, och jag sparar pengar på det. Den egenhändigt fossila förbrukningen har gått ned ännu mer. Det tråkiga är att jag dessutom tjänade pengar på det. Vilket företag vill inte göra det? Vilket företag vill inte erbjuda tjänsten att låta andra göra det?

Vad har du gjort? Förlorat pengar innan smöret inhandlades?

 
At 18 januari, 2007 08:59, Blogger Per-Olof Persson said...

"Det tråkiga är att jag dessutom tjänade pengar på det."

Denna mening är intressant därför att människor måste bli fattigare för att konsumtionen och därmed energiförbrukningen ska kunna minska. Om det är så att människor tjänar pengar på att minska sin energiförbrukning kan de i stället öka sin konsumtion och därmed stiger energiförbrukningen igen. Om människor i stället sparar samtidigt som företagens lönsamhet ökar pga av att de använder mindre energi, kommer investeringar i en större produktion att uppkomma, vilket ökar energiförbrukningen åter igen.

Sparande är samma sak som att avstå ifrån konsumtion i nutid för att i stället konsumera vid en senare tidpunkt. Ett högre sparande sänker räntan i ekonomin, vilket gör att fler investeringsprojekt i de tidiga produktionsstegen blir lönsamma att genomföra, exempelvis i den tunga industrin. När konsumtionen av färdiga varor och tjänster minskar pga ett högre sparande, blir lönsamheten relativt sett lägre i de sista produktionsstegen, exempelvis i steget försäljning av färdiga konsumentprodukter.

Investeringar sker i de produktionssteg som den högsta lönsamheten. Ett högt sparande innebär att de knappa resurserna (arbetskraft, realkapital, råvaror etc) i ekonomin i stället kan föras över till de tidiga produktionsstegen utan att kostnaderna för de investerande företagen ökar. När investeringsprojekten är färdiga kommer produktionen att öka samtidigt som kostnaderna slås ut på fler produkter (stordriftsfördelar uppkommer), vilket kommer att sänka priserna på dessa produkter. Sjunkande priser ökar efterfrågan i ekonomin och konsumtionen blir större än tidigare trots att sparandet i ekonomin är högt.

 
At 18 januari, 2007 13:19, Blogger Danne Nordling said...

Svar till Lunken:
Hur vore det att diskutera frågorna sakligt istället för att etikettera olämpliga ståndpunkter med ord som "betongtänk", "naiv" och "bitter"?

Du har inte på något sätt bidragit till att stödja Edmans tes att dyrbara men utsläppsmarginella sverigebaserade energisystemsprojekt skulle vara något att satsa på. Sveriges utsläpp har en gentemot de stora utsläppskällorna helt avvikande struktur. Det är kol och avskogning samt olja som måste minskas globalt.

Hur kan Sverige bidra till det? Vi har inget problem med avskogning, tvärtom. Vår kolförbränning är redan praktiskt taget utplånad. Och vår oljeförbrukning kan visserligen ersättas med ny teknik, men den är värdelös för Kina, Indien och andra u-länder som nu ökar sin produktion och oljeförbränning. Det är inte skog som kommer att ersätta kol och olja i världen. Därför är FoU på skogsenergiområdet i stor utsträckning bortkasad. Det är bara svenska chauvinister som inte ser det.
/DNg

 
At 18 januari, 2007 15:46, Anonymous Anonym said...

Kina och Indien står förvisso för oändligt mycket större utsläpp av koldioxid än Sverige. Detta kan dock aldrig vara ett argument mot att minska våra utsläpp. Varför ska Sverige komma undan bara för att vi är ett litet land med 9 miljoner invånare? Om du delar upp Kina eller Indien i enheter med 9 miljoner invånare vardera, ska du nog se att deras respektive koldioxidutsläpp är lika "försumbara" som Sveriges! Vi slösar oerhört mycket med energi i Sverige, vi kan inte fortsätta med det bara för att vi råkar bo i ett land med relativt få invånare!

 
At 18 januari, 2007 17:25, Blogger Danne Nordling said...

Graden av minskning av våra utsläpp borde avgöras av om vi har mer effektiva metoder som är sverigeanknutna. Det skulle vara hemskt om vi som så länge har sagt att vi går före skulle ha kvar en stor och billig minskningspotential. Vad har vi då sysslat med de senaste 10 åren?

Sverige skall rimligtvis inte minska sina utsläpp särskilt mycket de närmaste åren. De insatser vi är beredda att göra ger mycket större effekt i andra länder. Men om fariséismen får styra tvingas vi göra den goda viljan till de verkliga resultatens fiende.
/DNg

 
At 20 januari, 2007 10:25, Blogger Heiti Ernits said...

Jag har några konkreta frågor till dig:

1) Vad tycker du att vi skall göra istället?

2) Vad tror du u-länderna säger om vårt ekonomiska och materiella försprång?

3) Tror du inte att begreppet ”sända signaler” är viktig?

 
At 24 januari, 2007 17:47, Anonymous Anonym said...

Jag är gärna saklig men skrämselpropaganda som du påstår att klimatförändringsförespråkarna använder sig av gör du lika mycket själv eftersom du målar upp icke-troliga scenarier för att bevisa din tes. Det är tröttsamt!

Ang konsumismen så betyder inte att ökat kapital ger ytterligare miljöförstöring. Kan man inte använda sina pengar förnuftigt så är det givetvis så, men om man istället konsumerar smart så är det snarare tvärtom. Man har råd att köpa energieffektivare apparatur, mindre kläder från barnarbete, lokalt producerad tryffel... eller helst av allt... mer tjänster iställer för produkter. När gav du Per-Olof din fru en massage i present senast?

 
At 28 januari, 2007 02:37, Blogger Danne Nordling said...

Till Heiti Ernits:
1) Vi skall stimulera forskningen kring rening och lagring av koldioxid. Den tekniken kan vi sedan sälja till andra länder när det ev blir restriktioner för förbränningskraftverken. Vi borde också utveckla kärnkraftstekniken och sälja expertis till länder som vill bygga ut kärnkraft.

2) Om jorden är i allvarlig fara är det sannolikt att det blir u-länderna som måste avstå från kol- och oljekraft samtidigt som i-länderna avvecklar dessa kraftkällor - men reningstekniken kan lösa detta. Den är inte så dyr att u-länderna måste avstå, i varje fall inte Kina och Indien. Men du tror kanske att det bara är krig som skulle förmå dem att rena?

3) Sända signaler är en verkninhgslös strategi. Det visas av att andra länder inte följde efter Sverige och införde en så hög koldioxidskatt som vi gjore i början av 1990-talet. Vi avvecklade också vår kolbaserade kraft och värme - men det gjorde inte ens Finland och Danmark - än mindre Kina och Indien som startar nya verk varje vecka.

Till Lunken:
Jag vet inte riktigt vad du syftar på. Att det finns alarmister som hänvisar till drastiska begränsningar måste dock vara ett legitimt mål att angripa.

Om konsumismen och annat har jag skrivit här: http://holist.wordpress.com/2007/01/24/en-holistisk-analys-av-klimatfragan/#comment-307
/DNg

 
At 03 december, 2012 06:52, Blogger California Trip 2010/11 said...

Det har nu gått några år och nu fokuserar debatten snarast att vi gör för lite utomlands (se DN debatt idag tex). När det begav sig var tanken på klimatåtgärder utomlands en närmast bisarr ståndpunkt. Det som är samhällsekonomiskt vansinnigt överlever dock sällan i politiken, men det tar en stund innan det sunda förnuftet tar över.

Bengt Kriström

 

Skicka en kommentar

<< Home