söndag, januari 28, 2007

Reciprok altruism belönas av Vetenskapsakademin

Om du hjäper mig, så hjälper jag dig kallas något oegentligt för "reciprok altruism". Robert Trivers har fått pris för sin sociobiologiska forskning. Men det är lätt att missuppfatta hans begrepp och tro att det är verklig altruism som är bevisad. Det tycks SvD:s vetenskapsjournalist gjort i en artikel idag.

Det s k Crafoord-priset i biovetenskap har tilldelats evolutionsbiologen Robert L Trivers, Rutgers University i USA för bl a hans utveckling av begreppet 'reciprok altruism'. Priset är på 3,5 miljoner kronor och utdelas av Kungliga Vetenskapsakademien som skriver: "I början av 1970-talet kom Robert L. Trivers med banbrytande tankar kring evolutionen av djurs sociala beteenden. Dessa ligger i dag till grund för stora delar av sociobiologin, som utforskar uppkomsten av samarbete och konflikt i djurvärlden. "

Inom biologin brukar man särskilja mellan tre sorters genetiskt betingad altruism:

1. Släktskapsaltruism (Bevisad av Hamilton på 1960-talet)

2. "Reciprok altruism" (Trivers benämning på "transaktivt beteende")

3. Verklig altruism (Ej påvisad)

Det som Trivers lanserat (på 1970-talet) är teorin att små stabila grupper utvecklar en samarbetsförmåga som bygger på "tjänster och gentjänster" och som alltså inte är formaliserad i form av någon sorts enkla kontrakt. Förutsättningen för detta är att samhället är så litet och minnesförmågan så välutvecklad att det går att hålla reda på vem som har hjälpt vem och vem som inte betalar tillbaka erhållna tjänster.

Dessvärre har benämningen "reciprok altruism" ibland lett till missförståndet att det skulle vara fråga om någon sorts verklig altruism - dvs att individen är beredd att offra sig ultimativt för gruppens bästa utan att det är fråga om nära släktingar. I dagens SvD skriver t ex vetenskapsjournalisten Peter Sylwan om den s k "Superman Hero", som för knappt en månad sedan räddade en epileptiker som ramlat ner på tunnelbanesåret i New York (s 28). Detta var ett "extremt osjälviskt och dödsföraktande beteende" som Trivers tydligen skulle ha visat gå ihop med tanken på "själviska gener", enligt Sylwan.

Peter Sylwan kan inte ha satt sig in i den evolutionsbiologiska forskningen om han tror att Trivers skulle ha påvisat verklig genetisk altruism (3). Men han skriver att våra gener överlever just pga det som "Subway Superman står för - att rädda en främling, hjälpa varandra, älska sin nästa och samarbeta över gränser". Det är oseriöst att dra så långtgående slutsatser av att Trivers velat påvisa att det finns en genetiskt betingad vilja att samarbeta inom den egna gruppen på områden som inte är av livsavgörande karaktär: "om du kliar mig på ryggen så kliar jag dig".

En mera korrekt bild förmedlade Germund Hesslow i SvD redan 22/10 1996:
"En annan mekanism är den som kallas reciprok altruism och som innebär att de individer som kan samarbeta med varandra genom att återgälda tjänster har en fördel framför dem som är mera kortsiktigt själviska. Den affärsman som lurar sin partner kan tjäna mycket pengar, men bara en gång. På längre sikt undergräver han det förtroendekapital som är nödvändigt för att få göra affärer igen. Generositet och samarbetsvilja kan därför gynna det långsiktiga egenintresset. Det är därför inte förvånande att en benägenhet för samarbete har uppkommit hos de arter som är tillräckligt intelligenta för att hålla reda på de nödvändiga sociala interaktionerna, d.v.s. i första hand primaterna."

Min personliga uppfattning är att denna transaktiva förmåga kunnat uppräthållas av en en likaledes genetiskt betingad hämndberedskap - dvs en vilja att uppge egna uppenbara fördelar till förmån för en möjlighet att straffa någon som inte levt upp till sina implicita reciproka förpliktelser. Detta har också bekräftats av experiment gjorda av Ernst Fehr (se 13/5-05, 28/9-05 och 17/11-05). Till detta kan läggas en egenskap som jag skulle kalla "tillmötesgående beteende" - dvs att hjälpa till med något även mot främlingar, men utan att det innebär någon egentlig uppoffring (exempelvis att hjälpa någon som frågar efter vägen).

När det gäller mera avancerade transaktioner - byten av varor - bygger dessa inte på denna reciproka moraliska egenskap. Däremot kan handelsavtal och hederlighet tänkas ha utvecklats genom det bakomliggande hotet om hämnd vid bedrägeri. Det finns nämligen alltid en vinst om man vid engångstransaktioner kan luras. Trivers har i detta sammanhang utvecklat en teori om självbedrägeri, som ett sätt att ljuga trovärdigt.

Apforskare falsifierar "economic man"? De Waal

Andra bloggar om: , , , , , , , intressant.se

7 Comments:

At 29 januari, 2007 10:27, Anonymous Anonym said...

Vilka handlingar krävs för att bevisa verklig altruism, menar du?

 
At 29 januari, 2007 16:09, Blogger Danne Nordling said...

Verklig altruism i genetisk mening kan inte bevisas av enstaka handlingar. Det måste vara en allmän tendens till självuppoffring mot icke-släktingar som är så riskabel att utövaren ibland går under. Extremt osjälviskt beteende förkommer t ex bland myror men är inget bevis för genetisk altruism eftersom alla i myrsamhället är starkt genetiskt besläktade.

Enstaka extremt osjälviska handlingar mot främlingar förekommer men kan förklaras med moralistisk uppfostran, religiös indoktrinering eller bristande verklighetsorientering. Ett exempel är den förbipasserande som springer in i ett brinnande hus och räddar någon men själv får betydande brännskador.
/DNg

 
At 30 januari, 2007 10:24, Anonymous Anonym said...

"Enstaka extremt osjälviska handlingar mot främlingar förekommer men kan förklaras med moralistisk uppfostran, religiös indoktrinering eller bristande verklighetsorientering."

Varför lägger du in ordet "extremt"? Räcker det inte med blott osjälviska handlingar? Hursomhelst, gör du här en distinktion mellan proximära och ultimata orsaker? Den ultimata orsaken till osjälviskt beteende är i alla lägen genetisk själviskhet. Den proximära orsaken kan dock vara "moralisk uppfostran" eller "indoktrinering". Det finns väl ingen motsägelse i detta? Altruism som proximär handling är lätt att påvisa i det verkliga livet, men det är samtidigt sant att altruism i gentetisk mening inte finns (annat än som själreglerande undantag).

 
At 30 januari, 2007 18:14, Anonymous Anonym said...

Hej Danne!

Tack för din fördjupande reflektion kring Trivers. Alltid roligt när en krönika stimulerar till kommentarer, kompletteringar eller invändningar. Det är ju vad som är meningen.

Beträffande din invändning att Subway Supermans reflexmässiga handling inte direkt har så mycket med reciprok altruism att göra har du naturligtvis rätt. Men möjligen indirekt. Ingen kan använda en hammare förrän den uppfinns och då kan den användas till allt möjligt annat än vad konstruktören tänkte sig. I naturen uppfinns allting av en slump blir kvar därför att den går att använda och används sedan till tusen andra saker än till vad som först gjorde den "nyttig". Så vem vet? Våra instinktiva reflexer att sträcka ut en hjälpande hand också till en främling i nöd kanske till och med går att spåra tillbaka till släktskapsaltruismen bland myror och bin - och för den delen den nära släkten i vårt ursprungliga stamsamhälle. Se för övrigt krönika från 07 12 17 i SvD.

Vänliga hälsningar

Peter

 
At 20 augusti, 2007 04:35, Blogger unohansson said...

Det som ser ut som altruism kan väl också vara en tävlingsinstinkt för att öka sitt självförtroende. Före handlingen så gör man en snabbkalkyl om att det här är ett problem som jag har förutsättningar att klara av, och att man känner sig duktig efteråt. Skall detta kallas för altruism så bör det väl även kallas för altruism när man lägger patiens éller löser korsord.

 
At 29 november, 2012 01:24, Anonymous Anonym said...

Its my elementary all together to post on this forum,well-founded wannat reap some friends here.if its not allowed to advise on this panel,amuse strike out this thread.Nice to fit you!

---------------------------------------------------------------
[url=http://www.sexybags.info/rssrock.html]My designer handabgs[/url]

 
At 17 april, 2013 08:07, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 

Skicka en kommentar

<< Home