Öka efterfrågan, säger Feldt
Arbetslösheten beror på att arbetskraften är för dyr. En radikal skattesänkning skulle öka efterfrågan, menar K-O Feldt. Vi får ta risken med ett underskott i statsfinanserna. Inflationen är låg och exportöverskottet stort.
I en artikel på DN-debatt (30/6) skriver förre finsnsministern (s) Kjell-Olof Feldt om hur man borde göra för att främja sådan ekonomisk tillväxt som ger ökad sysselsättning och mindre arbetslöshet. Huvudtanken är att bedriva en mer expansiv finanspolitik genom skattesänkningar - främst den allmänna löneskatten [den är idag 3,07 %] men också genom halverad statsskatt och slopad värnskatt ("skattetak 40 procent").
K-O Feldt menar att grundproblemet är att arbetskraften generellt är för dyr i förhållande till efterfrågan. Därför är han skeptisk till till mera selektiva medel att minska arbetskraftskostnaderna för vissa grupper. Han räknar upp skattelättnader för hushållstjänster, sänkta ersättningar i bidragssystemen för att sänka lönerna samt import av lågavlönad arbetskraft för att sänka lönerna. Dessutom leder dessa till politiska stridigheter.
Priset på arbete påverkas av arbetsgivaravgifterna, menar Feldt. Då är det naturligt att öka efterfrågan genom att sänka dessa. - Här saknas dock två analyser av följderna av en sådan åtgärd: 1) Ekonomisk forskning visar att arbetsgivaravgifterna normalt bärs av löntagarna, och då skulle lönerna istället öka. 2) Sänkt skatt ger initialt ett underskott i den offentliga sektorn. Hur skall det hanteras? Tror Feldt på dynamiska effekter? (Mer nedan.)
Härutöver pekar Feldt på överskottet i utrikeshandeln som innebär kapitalexport. Investeringar och expansion sker inte i Sverige. "Någonstans finns det hinder." En ny skattereform behövs. Sänkta löneskatter kommer främst på Feldts lista. [Jag skulle istället förorda sänkt tjänstemoms (17/6).] Inkomstskatten skulle sänkas till max 40 procent på förvärvsinkomster (pensionärer får alltså betala som förut). Genom slopad förmögenhetsskatt men höjd kapitalinkomstskatt till ca 40 procent skulle de s k 3:12-reglerna kunna bli överflödiga.
Feldt tror (dessvärre felaktigt) att man löst småföretagens problem och att dubbelbeskattningen av aktieutdelningen enbart behöver slopas för börsföretagen. Syftet är att företagen skall öka investeringarna i Sverige och inte utomlands. Men en partiell åtgärd skulle nog ge konstiga effekter. Att ta bort 3:12 är inte någon generell ekonomisk lättnad på samma sätt som avskaffad dubbelbeskattning även för småföretagen skulle vara. Ironiskt nog skulle vid avskaffad dubbelbeskattning problemet med att ta ut ett företags överskott som lågbeskattad aktieutdelning återkomma.
Jag tror att det skulle behövas ännu fler lättnader för företagen för att de verkligen skulle sätta igång en expansion i Sverige (se bloggen 22/6). Dessutom återstår frågan om det finns anställningsbara arbetssökande i tillräcklig grad. Det är dock främst arbetsmarknadsmyndigheternas ansvar samt parternas om det gäller inrättandet av "lärlingssystem" och liknande.
Idag kom också organisationen Företagarna med ett förslag till skattelättnader för hushållstjänster i vid mening samt för ROT-sektorn i byggandet. Man antyder en potential om 150 000 nya jobb. Det finns enligt min mening ett särskilt skäl att lindra beskattningen inom områden som konkurrerar med hushållens egenarbete. Det är att en skatt mycket lättare snedvrider ekonomin när man kan göra arbetet själv om priset blir för högt. Dessutom drabbar beskattningen just den typ av arbetskraft som har svårt att få andra sorters jobb. Att döma dessa personer till långtidsarbetslöshet och förtidspensionering måste vara ett sämre alternativ än skattelättnader. Det borde även Feldt kunna hålla med om, i synnerhet som det enligt KI snarast ser ut som om statskassan skulle vinna på affären.
Slutligen finns problemet med att en generell stimulans av ekonomin "lämnar ett stort hål i statens budget". Tidigare avvisade man detta med motfrågan "har vi inte råd att arbeta?". Nu pekar Feldt på en viss risk men bara om de goda effekterna låter vänta på sig. Det är att svära i kyrkan. Konventionell konservativ visdom förbjuder ekonomerna att tro på dynamiska effekter. Om en skattesänkning inte är finansierad med en skattehöjning eller nedskärning får den inte vidtas. Därför är det omöjligt att öka efterfrågan på något annat sätt än att manipulera med räntan.
Även Feldt gör ett offer på dogmernas altare. Han antyder att sänkta arbetsgivaravgifter skulle kunna finansieras med höjd moms i meningen övergång till en enhetlig moms. (Dock inte på 20,7 procent som en utredning nyligen föreslagit eftersom den går jämnt upp.) Hur den keynesianska politik som Feldt rekommenderar att nu borde prövas går ihop med detta finansieringsförslag förklarar han inte. Det är denna gordiska knut som inte kan lösas upp som hindrar effektiva förslag mot arbetslösheten att realiseras.
(Feldt får svar från Hamilton och Jonung)
(Bo Södersten mfl om felet med utbudsstimulans 9/8)