Frihetens idé och problem
Samhällets grundläggande moraliska problem är avvägningen mellan frihet och tvång. På fyra områden ställs friheten mot anspråk på inskränkningar för att lösa olika problem: samhällsstyrningen, det sociala ansvaret, paternalismen och ekonomins reglering samt frågan om det är frihet eller lycka som är det yttersta värdet.
Frihetens idé
Frihet är frånvaro av tvång. Det kan visserligen hävdas att frihet kan betyda en hel del annat även på det samhällsfilosofiska planet, men det behandlar jag inte här. Denna idé om frihet har varit bärande för en stor del av den politiska filosofin alltsedan Hugo Grotius dagar i början av 1600-talet. Men i modern tid har frihetens idé kommit att bli mer otydlig genom avvecklingen av autokratiska styrelsesätt och utvecklingen av demokratins ideologi.
Fyra problem
Frihetens idé kan sägas ställas inför fyra problem - tre konkreta och ett teoretiskt moralfilosofiskt. Det första är samhällsstyrelsens problem. Ett samhälle måste ha vissa fundamentala institutioner för att kunna kallas samhälle. Några måste administrera dessa, dels på ett adekvat sätt och dels utan att ta tillfället i akt att gynna sig själva på de styrdas bekostnad. Frihet blir då att inte förtryckas av styrande som har nästan helt andra intressen än de styrda.
Det andra problemet rör den sociala frågan: vilket ansvar har de styrda för att försörja "de svaga" i samhället? Vilken plikt finns hos de styrande att tvinga de styrda i sociala frågor?
Det tredje problemet rör den paternalistiska frågan: hur långt sträcker sig de styrandes mandat att tvinga de styrda att handla för sitt eget bästa? Ett specialområde är de styrandes idéer om hur det ekonomiska livet skall regleras för medborgarnas eller statens bästa.
Den fjärde frågan är mer teoretisk. Frihetens moral säger att frihet är ett värde i sig (ett sk intrinsikalt värde). Moralfilosofiskt kommer då friheten i konflikt med andra etiska principer, framförallt sådana som är konsekventialistiska - t ex utilitarismen. Hur skall en avvägning då kunna göras?
1. Jag skall inte behandla det första problemet särskilt ingående här. Vi kan konstatera att medlen för att befordra friheten varit av två slag: politisk-tekniska rättigheter och författningsrestriktioner. Yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet och liknande är ett sätt att hålla de styrande på mattan med hjälp av den allmänna opinionen. Det andra är att ha svårändrade lagregler (grundlagar) som reglerar vad de styrande får och inte får göra. Meningen är att de styrande fämst skall reglera gemensamma frågor. Men problemet är att de styrande inte är så angelägna att underkasta sig en begränsning till främst legitima kollektiva nyttigheter. Detta gäller särskilt om de kan hänvisa till den demokratiska ideologin.
2. Det sociala ansvarets problematik dyker ofta upp som en invändning mot krav på ökad frihet i dagens avancerade samhällen som grundar sig på statligt bedriven social välfärdsproduktion. Det är främst Harvardfilosofen Nozicks minimalstatsteori som väcker motstånd. Den diskussionen kan föras på både det etiska planet och på det organisatoriska. Traditionellt har det varit religiösa invändningar som har dominerat - t ex den kristna självuppoffringstanken. Men dessa har mera berört det personliga ansvaret, inte statens eventuella uppgift att införa tvångskontributioner till förmån för de fattiga.
Moralfilosofiskt är det den etiska socialismen som ställt anspråk på statlig utjämningspolitik (med början med Babeuf). Någon utveckling av grunderna för detta anspråk hann dock aldrig utvecklas eftersom den marxistiska socialismen (en prognoslära) tog över. I modern tid har man försökt använda utilitarismen för att rättfärdiga utjämning, vilket hårt har kritiserats av Harvardfilosofen Rawls som menat att en princip om prioritering av "de sämst ställda" är mer rättvis. NY-filosofen Dworkin har försökt lansera en teori om jämlikhet som emellertid varken har någon moralfilosofisk grund eller någon realistisk tillämpningsmetod.
Organisatoriskt kan man fråga sig om det inte i dagens moderna samhälle finns möjligheter att organisera finansieringen av en rad välfärdstjänster med hjälp av försäkringar och statligt garanterade lån istället för skatter. Hjälpen till de svagaste i samhället (socialbidragen) är ingen betydelsefull post i den skattefinansierade offentliga sektorn och motsvarar i Sverige ca 0,5 procent av BNP.
3. Både paternalism (förmyndarmentalitet) och särskilt mer eller mindre fantastiska idéer hos de styrande om hur det ekonomiska systemet borde utformas har länge utgjort ett kraftfullt incitament för dem att införa tvångsåtgärder i samhället. Naturligtvis finns det sakligt grundade skäl för en hel del förbud och regleringar för att skydda medborgarna mot olika hot och farligheter. Men avvägningen mellan frihet och tvång blir mindre självklar när det gäller begränsningar av hur individen får bestämma över sin egen livsstil - t ex huruvida det borde införas skatt på feta livsmedel mm.
Striden om ekonomiskt system har funnits länge men blev under 1900-talet den viktigaste frågan. Skall de styrande med tvång genomföra detaljerade planer för det ekonomiska livet eller skall samhällets ekonomi i stort sett fritt få sköta sig själv? Efter socialismens sammanbrott på 1990-talet handlar frågan om mindre omfattande regleringar, som det är lättare att bilda sig en uppfattning om huruvida de är sakligt motiverade. Ett undantag kanske är anspråken på omfattande globala regleringar av utsläppen av växthusgaser.
4. Frihetens princip säger med biskop Thomas ord att "älska frihet mer än guld". Filosofiskt betyder detta att frihet är viktigare än lycka. Frihet är ett intrinsikalt värde vilket också "lyckan" är t ex enligt utilitarismen. Här verkar finnas en uppenbar konflikt mellan två olika moralfilosofiska inriktningar som går igen under en stor del av filosofins historia: oförenligheten mellan den deontologiska och den teleologiska etiken.
Jag skall återkomma till denna motsättning. Här skall jag bara konstatera att rättigheter som garanterar friheten är en styggelse för utilitarister. Å andra sidan är utilitarismen som moralsystem knappast rimligt, i synnerhet inte om det skall tillämpas av staten där vissas lycka skall offras för andras.
Andra bloggar om: filosofi, moral, utilitarism, frihet, skatter, politik, samhälle, tvång på intressant.se
Etiketter: frihet